Lost life (PRIVAT)

Han ställde sig upp och började gå mot dörren.
"Jag får se om jag kan fixa något" sa han och gick omedelbart ut och stängde dörren bakom honom.

Han gick genom korridorerna tills han hittade Ingrids gamla kontor. Han andades ut och öppnade dörren.

Hon såg mot dörren och hon slöt ögonen igen. Drog upp händerna och såg bandagen. Vad hade hänt?
"Ingrid?" Hon försöke sätta sig upp igen.

Han sökte igenom lådor och skåp tills han hittade vad han hade sökt. Han gick ut ur rummet och stängde varsamt dörren. Varför hade Ingrid varit tvungen att förråda honom?
Han stannade till utanför Scarletts dörr men gick sedan in.

Hon satt nu upp, lutad mot kuddarna med händerna mot knäna.
"Dog jag?" hon såg ner och hon kände på sina händer. De sved och hon kände sig helt mörbultad.
"Jag minns inget!"

Han stängde dörren igen och gick mot henne. Han gav henne medicinen och ett glas med vatten.
"Vi sövde dig" sa han enkelt och ryckte lite lätt på axlarna.
Han satte sig på stolen igen.

Hon tog medicinen och skakade när hon tog vattenglaset. Det var så tungt för henne.
"Jag är så svag. kan du hålla glaset åt mig?"

Han tog glaset, sträckte fram det och lutade det nära hennes mun. Han undrade vad han skulle göra med Ingrid. Han kanske skulle lämna henne i det där skrymslet några år så skulle hom lära sig att inte trotsa honom igen.

Hon drack igen och hon slöt ögonen.
"När blir jag frisk Gabriel?" Hon öppnade ögonen och såg mot honom.
"jag vill veta. Jag vill veta när du kommer bita mig"

Han suckade.
"Om några dagar skulle jag tro"
Han mötte hennes blick. Den var stadig även om hon måste vara helt slut. Scarlett hade en stark vilja för att vara levande.
"Du borde sova..." Han visste inte riktigt vad han skulle säga härnäst.

"Tala inte om.." Mer han hon inte säga innan hennes krafter tog slut och hon somnade och hennes andetag var svaga. Hennes hy var blek och ögonen började genast åka fram och tillbaka.

En man kom upp bakom Gabriel.
"Hur mår hon?"