~Prs Med Remus Granger~

"Feber" sa James kort och stegade iväg mot Lily som satt och pratade med Rosie.

"James alltså", muttrade Sirius. "Han förstår aldrig att hans lilla läckerbit Evans kommer gå ut med honom", sa han och jag skratta tyst för mig själv.

Jag suckade. Lily såg irriterad ut.
"James! Kom tillbaka!" Skrattade jag.

((Trode det var din tur Sorry XD))
Han kom tillbaka, blöt i håret som även börja blöta ner hela hans ansikte.
"Vad är det hon inre förstår?" Muttrade han.

Jag skrattade och gick till Lily.
"Var det du som blötte ner honom?" Frågade jag med ett flin och pekade på James.
Lily flinade tillbaka.
"Japp!"
Jag skrattade ännu mer.

Jag rufsar till James hår och flinar.
"Nu måste inte du rufsa till det", sa jag och försökte rufsa till Remus hår, men hans hår låg kvar som det bruka.

Gud vad jag skrattade.
James tittade surt på mig.

"Vad?" Fräste han. Remus lade en hand på hans axel.
"Ta det lugnt Tagghorn, hon skämtatr bara", sa han men man såg ett flin smyga upp i hans ansikte.

"Sorry Taggis!" Säger jag men skrattar som en galning.
Lily skrattar också.
Helt plötsligt ger James mig en örfil.
Det bara händer. Och all lycka rinner av mig.
Försöker blinka bort tårarna.

"Hur vågar du?" Fräser jag. Om blickar hade kunat döda, ja då skulle James redan varit död. "Våga INTE göra så mot henne igen ALDRIG!" Resten av marodörerna samt Lily stirrade förvirrat (eller i allafall Peters ögon) rädda på.
"Våga inte ens prata, vara nära eller röra henne, förstått?!"