Life - Lupple & Medi PRS

"De är mörkret. De vill utrota männskligheten totalt eller förslava dem. Men de måste åt kontakten mellan alla raser och döda henne." Ängeln såg ner.
"Ända säkra platsen är i vår dimension som vi vet om. Vi vågar inte säga om de mörka änglarnas tyvär." Han såg mot ängeln med svarta vingar som nickade. han verkade förstå.
"Vi kommer att jobba hårt att hitta en lösning men så fort hon lämnar den här dimensionen så kommer de dra sig andra vägar tror vi."

Olivia såg på dem med stora ögon. Döda? Snabbt såg hon mot Gabriel.
"Men jag förstår inte. Varför förslava mänskligheten?"

Gabriel kände hur hans klor växte ut och han repade bordet. Döda henne? Döda hans blivande fru, mamman till hans barn? "Som ni vet om? " Sa han och kände kalla kårar över ryggen. Just nu brydde han sig inte om hela mänskligheten han brydde sig om Olivia. Men det där med människorna var ju helt klart fruktansvärt. "Kan vi hjälpa på något sätt? Att förhindra mörkret?" Frågade han och kramade Olivias hand. Den hade förblivit mänsklig.

"Våran dimension är nu den anda säkra platsen. Vi vill ta henne dit i någon dag och sedan leta rätt på dem.2 Han såg mot Olivia.
"Om det är för er och rådet så kommer hon med mig tills faran är över." Ängeln log mjukt och såg på Gabriel.
"Vi har lokaliserat deras gömställe men vi tar os dit så fort Väktaren är i säkerhet."

Gabriel såg på ängeln och nickade. "Skydda henne." Bad han och såg sedan över rådet. "Vargarna säger ja till att flytta henne." Sa han innan han vände blicken mot henne såg på henne. "Älskar dig." Viskade han och smekte henne sakta över magen.

Ängeln slog sig ner och såg på dem båda.
"Ni kommer att återförenas inom någon dag eller så. Jag hoppas att ni förstår att vi har valt denna utväg för att det var den ända." Sa han. Han såg mot Kung Edward.
"Är det inte sant ers majestät?"


Olivia log och smekte hans kind.
"Älskar dig min håriga man." viskade hon och såg mot älvornas kung.

Han nickade sakta. "Okej, inom någon dag." Log han försiktigt för att sedan nicka. "Jag förstår. Jag accepterar det." Sa han för att sedan se på Kung Edward.

Kung Edward harklade sig och nickade. "Enda utvägen, vissa riken hindra vissa från att ta sig in. "Sa han. "Dimensionerna skiljer sig åt." Fortsatte han och såg på ängeln och sedan på Olivia. " Älvorna säger ja." Sa han lugnt. Men lugnet sköljdes snart bort. "Mörkret? Är ni säkra?" Frågade han lågt och såg väldigt...förtvivlad ut.

Ängeln nickade bara och såg mot taket.
"Så for en av mina systrar kommer så tar jag henne hem. Därefter kan ni börja jakten. Det är i närheten och de kommer inatt så det är bra att ni anfaller redan på dagen om ni kan." Sa han.


Olivia såg på Gabriel med tårar.
"Älskade." Hon greppade tag om hans hand. Ville inte lämna honom.
"Måste jag gå?"

"Ska vi alla delta i jakten? Hur skadar vi dem?" Frågade Gabriel men såg sedan på sin älskade Olivia och drog upp henne i sitt knä. "Åh älskling." Viskade han och pussade hennes kind. " Du kommer vara trygg och du kommer få se något magiskt. Jag klarar mig." Viskade han och smekte henne över ryggen.

"Vi vet inte riktigt men tar vi med ljuset så kan vi nog klara oss bättre." Ängeln log mot dem alla.
"Vi kommer att hålla henne i några dagar tills den riktiga fullmången är över. Ifall de har andra ess i rockärmen. På att vara den säkra sidan."


Olivia såg förstört på Gabriel och såg sedan ner.
"Men vi skulle..." Hon svalde och tog hans hand.
"Dö inte före vårat barns födsel. Vi ska ju gifta oss!"

Gabriel nickade sakta. Det skulle bli något fruktansvärt. Han visste att de skulle förlora flera stycken. "Bra. Men är de fortfarande ett hot efter fullmånen så..."Sa Gabriel men han kunde inte avsluta meningen. Han ville säga. Så får ni behålla henne längre.

Men han vände blicken mot sin älskade. "Åh du har aldrig sett mig strida. Oroa dig inte för mig. Jag är rätt duktig." Viskade han i hennes öra och kramade hennes hand. "Vi kommer gifta oss." Viskade han leendes. "Du behöver tänka på dig själv och Honey nu. För en kort stund." Fortsatte han och smekte hennes kind med den fria handen.