Life - Lupple & Medi PRS

"Kan jag komma till byn? Eller är det inte säkert där?" Hon darrade när hon tänkte på mannen och svalde hårt.
"Kan du bära mig då? Jag känner mig så knäsvag."
En tjänare kom upp och såg på dem.
"Vill ni ha frukost väktare?" Frågade hon mjukt och såg på Gabriel.
"Ni får gärna med. Ethan är redan nere."

" Byn är evakuerad. Jag vill inte vara nära dem, eller ha dem nära byn." Viskade han för att sedan ställa sig framför henne när fotsteg hördes. Han såg kvinnan komma fram och såg hotfullt på henne. Ethan? Nej han var inne i rummet med Mi. Han gjorde sig redo för att förvandlas.

(han sängde efter sig. han är ute men vi kör ditt )


Olivia försökte ta in allt och hon nickade bara.
"Jag borde ta bilen och ta mig in till stan eller någon stans."
Kvinnan lade huvudet på sned.
"Står något på?" Hon lade händerna på ryggen.
"Jag såg Ethan där nere och vill fråga om ni vill ha frukost."

( Om han är ute så är han det, jag måste ha förstått fel xd)

Gabriel skakade på huvudet. "Nej du borde inte ta bilen. Du borde ta portalen till älvorna. Ingen annan än du och älvor kan ta sig in där. Deras magi förvränger allt annat." Viskade han. Såg sedan på kvinnan. "Sluta prata." Fräste han argt.

Hon såg på honom och nickade.
"Dock vet jag inte vart den portalen är. Kan du inte gå med mig till gränsen?" Frågade hon och såg sedan arg ut.
"GABRIEL!" Hon såg på honom.
"Hon försöker bara vänlig och du fräser åt henne? Hur vågar du?"

Gabriel nickade sakta. "Jo jag...jo det kan jag." Viskade han för att sedan hoppa till av hennes ton och ord. Han såg skamset ned och drog med handen över örat som om han skulle klia sig innan han insåg att han var i människoform. "Ursäkta. Vi tar gärna frukost." Log han.

Hon såg på kvinnan och skakade på huvudet.
"Du får ursäkta honom. Varulv." Olivia tog hans hand.

Kvinnan skrattade.
"Det är ingen fara. Jag trodde att han var bitter bara." Hon vände sig om.
"Starkt kaffe sir?"

"Ja tack." Sa han mer samlat. Han kramade Olivias hand och började att gå ned mot köket med henne.

Hon ledde ner dem till matsalen där Ethan redan satt och åt.
"Miss Olivia. Gabriel."" Sa han och log.
"Jag kommer nog vara kvar i slottet. Hjälpa till att städa. Men jag säger till Mi att du har tagit med henne hem."

Gabriel såg på Ethan och skakade på huvudet. "Jag tror ingen ska vara ensam någonstans." Sa han allvarligt och såg även på personalen.