Life - Lupple & Medi PRS

"Och jag önskar att jag kunde hålla dig säker." Han kysste henne.
"Jag håller dig säker tills jag omvandlas." sa han mjukt.

"Det låter som en underbar idé." log hon och smekte undan hans hår från kinden. "Sov nu min älskling." Viskade hon och nynnade tyst för honom.

Han skakade på huvudet och tog hennes hand.
"Du skulle ju dricka lovade du." Det blir typ den bästa sömnen jag vet." sa han och log.
"Jag vill" sa han och drog täcket från sig.
"Kom hit Mi...."

(du kan klicka på länken i min signaur om du vill läsa min novell)

Mi såg på honom, tystnade i sitt nynnande och kramade hans hand. "Orkar du verkligen det?" Frågade hon ömt och kröp närmare honom och smekte honom över magen. "Vart?" Viskade hon längtansfullt.

"Jag kommer att somna bättre. Det är så skönt." Han visade mot insidan av låret.
" Ditt favoritställe." sa han och log.
"Snälla."

Mi såg på honom, log stort och smekte hans kind. "Som du önskar." Viskade hon och flyttade sig ned och lät sin väg nedåt prydas av kyssar på hans kropp.

Han slöt ögonen och andades lugnt. Kunde höra vargarnas sång och han slappnade av. Försökte att fokusera på annat men ändå vara kvar i nuet.


Olivia hade vaknat till och satte sig upp i sängen. Trött gned hon sig i ögonen och såg mot fönstret. Något hade väckt henne ur den korta sömnen hon hade fått och med en suck tog hon sig upp ur sängen.

Mi fortsatte nöjt nedåt innan hon varsamt bet ned i hans lår.

Gabriel sprang utefter gränsen, fram och tillbaka. Han avskydde att hans älskling var långt borta från honom. Samtidigt avskydde han att han inte kunde vaka över flocken så som han borde. Han var oerhört orolig. Han visste inte varför, men det var något som fick hans päls att resa sig.

Ethan slöt ögonen och greppade tag i kudden när bettet kom. Det gjorde inte ont utan han var inte förberedd som han hade trott.
!Åh.." Viskade han.


Olivia reste sig från sängen och tog sig fram till fönstret. Hon hörde fortfarande vargarnas sång och hon spandade ut ifall hon skulle se något vilket hon tvivlade på. Hon kunde se sin stuga i månens sken och kisade med ögonen. Var det ågot som stod vid dörren?

Hon blickade uppåt när hon hörde hans viskning och såg hur han höll ett grepp om kudden. Hon såg oroligt på honom. Gjorde det ont? Skulle hon sluta? Men blodet, åh vad det smakade bra.

Hans ben darrade av utmattning och han var tvungen att stanna upp. I närheten av hennes stuga och kunde se en skepnad vid hennes dörr. Han backade ljudlöst in i skuggan och spanade på skepnanden.