Skriva av sig-tråden

Det har du rätt i

Okej. Jag försvinner inte.

I know the feeling! tyvärr

Det är inte roligt

Jag vet inte vad jag ska göra....
det är mitt i natten.... jag har panik.... ångest.... och jag har ingen att snacka med.

^någon på mugglis? mig?

Jag insåg just att jag är rädd för min egen kropp.

jag längtar efter att skolan börjar igen. inte efter själva jobbet utan att träffa alla kompisar igen.

Åh... Jag önskar att jag kunde läsa mina tankar jag tänker om 4-5 år.
Nu har jag blivit bättre, smartare, gjort klokare och klokare beslut i denna ålder. Jag känner att jag är bättre än jag någonsin varit förut.

Kommer det att hålla? Kommer jag sluta arbetslös eller med mitt drömyrke? Kommer jag tänka som jag gör nu eller som jag gjorde för några år sen? Kommer jag fortfarande älska Harry Potter, kommer jag fortfarande läsa och vara för homosexuella? Eller kommer jag att vara totalförändrad?

Det känns som om det vore logiskt att jag blir sämre - precis som allt annat. Synen, hörseln, ryggen, astman, allt. Det blir dåligt när man är gammal. Jag är långt ifrån gmmal, men man blir äldre.
Kommer jag också då tänka annorlunda när jag kommer ifrån detta jobbiga stadie? Kommer jag vara så bra, eller kommer jag bli som jag var förut?
Bara jag visste, så vore jag glad.

Det är det många som gör. Ibland kan sommaren kännas lite tom. Men vet du, du kan alltid ringa kompisarna och så kan ni hitta på något tillsammans. Åka och bada, ha picknick eller något annat kul! Så kan du både njuta av sommarlovet och träffa kompisarna. Kanske är alla bortresta och det är synd, men det finns säkert någon du kan träffa?



Men du, det är din kropp, och det är du som styr över den. Ingen annan. Det är den du har, ta hand om den och dig själv, okej? Var inte rädd för den du är, för bara du är som du, och du är både värdefull och unik och inte farlig, bara fin. Vill du snacka så finns jag.

Sannaaa: Framtiden kan man aldrig veta, men man kan skapa den. Du själv kan välja hur du vill ha det. Och det är det fina med detta livet. Vill du ha ditt drömyrke, så kan du det, men du måste verkligen kämpa för det. Men du, var inte rädd för framtiden, för det blir bra. Och om du förändras, så vad spelar det för roll? Du kan alltid se tillbaka på idag och tänka att som du var då, det var också bra. Vem du än är och blir, så spelar det ingen roll, för allting är bra. Du kan aldrig förutse framtiden, men du kan kämpa för det i alla fall ♥