PRS(fashion7)

Elenora la armarna om hans nacke och kysste hinom ömmare och ivrigare. Tillslut drog hon ifrån och lutade huvudet mot Tops bröstkorg.

TOP skrattade och la sig på rygg i gräset.
- Vad skönt att äntligen få komma ut ett slag! Suckade han.

ELenora nickade instämmande. "Ja...Jag har saknat solen..." mumlade hon. Redan efter bara en stund hade hon fått mer färg i ansiktet, henens kinder var rosiga.

TOP log. Han slöt ögonen och sov snart.

Elenora såg leende på Top och skakade lätt på huvudet. Hur kunde han sova nu? Hon kysste hans panna och reste sig upp. Hon skulle bara gå en bit.
Hon började sakta gå därifrån och mer in i skogen.

TOP sov lungt vidare....

Elenora gick ett bra tag och hon kom bara länge och längre in i skogen. Tillsist bestämde hon sig för att gå tllbaka, ifall Top vaknat, då hon upptäckte att hon inte visste hur hon skulle få för att komma tillbaka. "Fan också!" svor hon och försökte hålla sig lugn och leta sig tillbaka.

Då Top vaknade ensam i skogen blev han riktigt nervös.
- ELENORA?!?!

Elenora hörde något i fjärran. Hon var orolig nu, hon hade gått vilse, helt ensam! Och så fort det blev mörkt skulle monstrena inte tveka på att anfalla henne. En del skulle anfalla nu också. Ett skri hördes och en monsterfågel flög ner mot Elenora.
"NEJ!" hon hörde sitt egna skrik eka tillsammans med fågelns och dök mot marken. Varför hade hon ingen kniv?!

TOP hörde skriket.
- ELENORA!!! vrålade TOP och sprang mot Elenoras skrik.