Eragon [Privat rollspel]

Aily skärper sig och drar svärdet.

Vi sitter helt tysta medans dvärgarna närmar sig. Nu är de nästan bredvid oss. Jag känner hur spänningen ökar.

Då händer det som inte får hända.
"Det är någon i närheten!" säger en av Dvärgarna.

Jag vsär inombords, men varken rör mig eller andas iall vi kan lura de att bara inbilla sig. Dessutom har Murtagh inte gjort något tecken än.

Murtagh reser och anfaller. Aily är inte långt bakom.

Jag stormar också mot dvärarna. De är många fler än vi, men jag känner mig trygg med drakarna. Jag hugger ner en av de men sedan tvekar jag. Det är något fel. Dvärgarna verkar vara lyckliga att ha blivit angripna, och jag inser att det är en fälla.
"Vänd om", skriker jag och störtar i Órs riktining.

En av dvärgarna slår undan benen på Aily och hon faller.

Jag tvärstannar när något läggs runt min hals och jag inte kan andas. En snara, och den var nära att bryta min nacke. Det var bara tur att jag hann stanna. I ögonvrån ser jag Aily liggandes på marken, och Murtagh som blöder från halsen.

Aily är snart uppe på fötter och hjälper Tungdil fri från snaran.

Jag hostar fram ett tack och vi skyndar båda fram till Murtagh. Törne verkar vara medvetslös, och det skrämmer mig mer än något annat. Vilken makt kan besegra en så stor drake?