Yuuki på Hogwarts [sv]

Tack så mkt :d du får se vem som dör

Bra, mer

Tack jag ska skriva så snart jag hinner

Skriv mer, älskar den en perfekt blandning av harry potter och vampire knight ♥

OMG! Trodde det stod "Miyuki på Hogwarts" först XD

Men iaf, sjukt bra skrivet!

Tackar jag ska försöka uppdatera den idag jag måste bara komma på ett bra slut xD

Jag hoppas verkligen du skriver klart den snart

Här har ni slutet på den och jag hoppas verkligen ni inte blir jätte arga på mig nu! men jag tyckt det här var ett passande slut! jag kanske kan skriva en epilog någon gång men jag vet inte... som sagt så hoppas jag ni inte blir jätte arg över slutet :p ni får jätte gärna säga vad ni tycker!! och jag vill tacka alla som läst den ♥

Kapitel 14: ett slut alldeles för smärtsamt

Kaname hörde Yuukis röst och vände sig om och såg Rido försvinna bort med Yuuki. Han behövde inte tänka två gånger innan han rusade efter. Aidou och Ichijou anslöts sig till honom och de följde efter Rido som nu stod på skolområdet.
"Släpp henne!" beordrade Kaname och Rido skrattade
"Varför då? Jag har ju fått vad jag kom för" svarade Rido silkeslent och de båda männens blickar möttes.
"Fånga" Zeros röst var knappt högre än en viskning men Kaname uppfattade den och fångade svärdet som kom flygande mot honom. Han visste att svärdet han hade i handen var ända sättet att döda Rido.
"Lärde inte dina föräldrar dig att det är farligt att leka med vassa saker?" frågade Rido elakt och log sedan. "Nej jag glömde, era föräldrar är ju döda"
Kanames blick mörknade och han drog svärdet. Det välbekanta ljudet som svärdet gav ifrån sig när det lämnade skidan ekade över skolområdet. Svärdhållaren gick mot den andra mannen med en koncentrerad blick. Rido släppte Yuuki så hon föll till marken och frammanade ett eldklot i handen som han sköt iväg mot Kaname. Den andre han precis ducka och Rido skrattade elakt. De båda männen stod tio meter ifrån varandra.
"Vi har gjort det här förut, vi båda vet att du inte klarar av det!" sa Rido och såg på sin brorson som hade höjt svärdet. Han gick mot Rido med ett höjt svärd. Kaname fokuserade blicken och svingade svärdet mot Ridos hjärta, innan han hann hejda sig eller reagera hade Rido tagit upp Yuuki och använt henne som mänsklig sköld. Svärdet genom borrade båda och Kaname släppte det med förskräckelse. Rido drog ut svärdet och stapplade bakåt. Yuuki föll ljudlöst till marken och Kaname skrek till. Han lyfte svärdet och Ridos huvud avlägsnades från kroppen innan han förvandlades till sand. Kaname knäböjde vid Yuuki som låg orörlig på marken. Han lyfte upp henne i sina armar och kände hennes svaga andetag. Hon öppnade ögonen och deras blickar möttes
"Jag är så ledsen Yuuki" sa Kaname och höll försiktigt om henne. Hennes vita klänning var fläckad av blod. Yuuki pressade fram ett leende och la sin hand på hans kind
"Var inte det. Du räddade mig från Rido" sa hon mjukt. Kaname fick inte fram ett ord. Aidou och Ichijou stod som förstelnade, ingen av dem visste vad de skulle göra, Zero skrek till men blev sedan tyst.
"Voldemort är död" Stars röst var glad när hon kom utspringande men hon tvärstannade när hon såg Yuukis bleka ansikte. Hon tog tag i Aidou för att inte ramla ihop.
"Jag är så ledsen" sa Kaname igen och Yuuki såg hans tårar och torkade dem och log ansträngt
"Jag finns alltid hos dig" sa hon och slöt ögonen, Kaname höll om henne men snart rann hon som sand mellan hans fingrar och han försökte förgäves fånga upp den när vinden kom och tog den med sig. Han satt som förstelnad på marken och ingen av hans vänner visste vad de skulle säga. Kain, höll om Ruka som grät tyst, Seiren lutade sig mot en av slottets ytterväggar och slöt ögonen, Draco och Blaise grät för första gången på många år, Rima och Senri blickade bort mot sjön och följde Yuukis stoft med vinden.
Kaname skrek till av sorg och hans vänner backade. Han ställde sig upp och mötte allvarligt Zeros blick
"Jag vill att du gör det" var allt han sa. För de tre Hogwarts eleverna betydde orden inte mycket men för vampyrerna och Zero betydde de allt. Hans vänner började genast protestera men han tystnade dem med en blick. Zero gav honom en lugnblick och Kaname nickade allvarligt. Zero höjde sitt vapen, pistolen som han alltid hade med sig. Han siktade och avfyrade vapnet. Kulan träffade Kaname i hjärtat och han sjunk ner på knä. Han gav sina vänner ett sita leende innan han ramlade ihop på marken. Snart var hans kropp borta och en hög av sand låg där, snart tog vinden tag i den och beviset för att Kaname hade legat där var borta.
Ingen av de elva personerna sa något. Zero sänkte sitt vapen och lämnade platsen. Han ville inte se någon av dem i ögonen. Yuuki var borta för alltid och han hade gjort det som han hade lovat sig själv i flera år, han hade dödat Kaname. Ichijou såg förfärat på platsen där två av hans bästa vänner hade lämnat honom. Draco och Blaise kunde inte säga något, de vände sig om och steg in i slottet och ville helst glömma. Kain och Ruka drog sig tillbaka i tysthet och försvann. Rima och Senri som hade sätt Kaname klara av allt vägrade tro på det som precis hänt. Seiren dunkade huvudet i väggen som om allt bara var en hemsk dröm och Aidou och Star höll om varandra och båda hade strömmar av tårar längs kinderna. Solen gick ner vid horisonten och vampyrernas tid var här.

Aw, vad sorgligt.. D:
Men skitbra ändå! :3

*gråter* men bra slut