The Dark Side [Sv]
Forum > Fanfiction > The Dark Side [Sv]
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
marremusik
Elev 
|
Tack! ♥ :'
 får se när nästa kapitel kommer! har skola och så, så det tar en stund, hoppas ni orkar vänta Fanfictions och marodörerna in my <3 25 aug, 2011 21:18 |
|
Lolo1337
Elev 
|
åhhh, mer! ♥
Every step I take, every move I make, Every single day, everytime I pray, I'll be missing You. Thinking of the Day, when you went away, What a life to take, what a bond to break, I'll be missing You <3 25 aug, 2011 22:11 |
Borttagen
|
Denna var ytterst ointressant om jag får säga det själv!
25 aug, 2011 22:18 |
|
allealicia
Elev 
|
Jättebra!
Skriv mer när du kan♥ 
25 aug, 2011 22:27 |
|
marremusik
Elev
|
Skrivet av Borttagen: Denna var ytterst ointressant om jag får säga det själv! Du får tycka det om du vill Men man förstår den inte riktigt om man inte läst första delen först (A dark secret)! Dessutom blir det mer spännande ju längre in man kommer, men jag tänker inte tvinga någon att läsa! Gillar du den inte behöver du inte läsa, men jag skulle nog uppskatta att du inte skrev något i så fall också! ------------------------ Ska försöka skriva mer då jag kommer hem från skolan! annars är det ju lördag i morgon så då får jag skriva då!  Fanfictions och marodörerna in my <3 26 aug, 2011 07:29 |
|
nilla10
Elev 
|
meeeeeeeeeeeeer
hej hej! :) 26 aug, 2011 08:35 |
|
Lolo1337
Elev
|
Skrivet av marremusik:
Skrivet av Borttagen: Denna var ytterst ointressant om jag får säga det själv! kan du inte säga vad som var ointressant istället? om jag var marremusik skulle jag nog hellre vilja veta vad som kan förbättras Dessutom måste man nog ha läst den första delen för att första... Every step I take, every move I make, Every single day, everytime I pray, I'll be missing You. Thinking of the Day, when you went away, What a life to take, what a bond to break, I'll be missing You <3 26 aug, 2011 18:34
Detta inlägg ändrades senast 2011-08-27 kl. 21:15
|
|
marremusik
Elev
|
Tack för alla kommentarer! Har lyckats producera ett till kapitel! Inte det bästa jag skrivit men förhoppningsvis gillar ni den ändå!
-------------------------------------------------- Kapitel 5 En överrenskommelse 1996 Månaderna gick nu var det maj. Clarissa kände hur magen hotade att vända sig ut och in. Hon hade fortfarande inte dödat Sirius, och det tänkte hon ju aldrig göra heller, så Voldemort var ytterst besviken på henne. Men Clarissa behöll kontakten med Snape och Voldemorts humör blev mindre argt då hon gav honom Snapes information. Hon tvivlade dock på att Voldemort skulle lita på henne, som han brukade. Maj var en fin månad, allt började bli grönt och luften blev varmare. Sirius log för sig själv då han tänkte på att Harry förmodligen skulle spendera sommarlovet hos honom. Det skulle bli jätteroligt och han skulle känna sig mindre ensam. Clarissa hade inte lyckats hälsa på honom, men hon hade lyckats skicka ett kort brev: ”Jag älskar dig, ta hand om dig!” Sirius log för sig själv och förvandlade sig till en hund för att ta en nypa frisk luft. ”Clarissa…” Hans mörka röst skrämde henne, han lät inte road och inte hotfull, bara arg och irriterad. ”Ja herre?” sa hon och såg på honom. Han mötte hennes blick med en ondskefull glimt i de röda ögonen. ”Du har svikigt mig… Black lever fortfarande…” ”Jag har inte hittat honom herre! Alla jag krävt information av har vidhållit sina svar som ”Han är väl en av er” och ”Om jag sett honom skulle jag dödat honom” ända tills jag dödat dem!” sa Clarissa kaxigt och såg upproriskt in i hans ögon. ”Tro inte att jag inte FÖRSÖKT hitta honom…!” ”Jag bryr mig inte om hur mycket du försöker eller inte Clarissa, jag vill ha resultat!” Hans orm kom till hans sida och såg på henne med sina störa ögon. Clarissa undvek ögonkontakt med den och sa istället; ”Jag kan inte göra mer än jag gör herre, tyvärr!” ”Jag har ett nytt uppdrag åt dig, du är uppenbarligen inte bra nog för det förra!” Han såg ogillande på henne. ”Du som är en av ohyrorna ska övertala deras ledare att vara på vår sida!” ”Ohyrorna? Jag är ingen ohyra!” fräste Clarissa och såg argt på honom.”Förolämpningar fungerar inte på mig, jag trodde ni märkt det herre!” Voldemort hade fått den där roade glimten i de nu hotfullt onda ögonen. ”Du är vad jag säger att du är, gå nu och gör som jag säger…!” Clarissa fnös och vände sig runt, men låg snart på golvet. Hon flämtade högt och kved. ”Du ska lyssna på mig… hör du det? Lord Voldemort gillar inte när hans tjänare är olydiga, du vet själv vad konsekvenserna blir…” ”Vad händer?” undrade Sirius förvånat då en efter en av Fenixorderns medlemmar började droppa in i huset. ”Dumbledore har kallat oss till möte, förmodligen om ungen Potter!” muttrade Moody. Sirius såg med en skarp blick på den gamle mannen med det magiska ögat. ”Vad är det med Harry?” ”Om jag visste det, skulle jag inte vara här!” Osäkerheten spred sig genom kroppen, vad hände? ”Hallå! Kom fram era ynkryggar!” skrek Clarissa genom skogen. Ingen respons, Clarissa himlade med ögonen och fnös. Trodde de verkligen att de kunde gömma sig? ”GRÅRYGG! KOM FRAM DIN FEGA SKURK INNAN JAG GÖR MOS AV DIG!” ”Vadå mos? Du?” En man med roat flin kom gående mot henne. Hans yviga hår och de blåstora ögonen fick honom att se aningen harmlös ut, trots den stabilt byggda kroppen med muskler som knappt syntes under kappan. ”Ja jag, ser du någon annan i skogen eller?” sa Clarissa kallt. ”Nej, men jag tvivlar på att en ung dam som du kan göra mig illa!” skrattade Grårygg och log roat. ”Se inte på mig som om jag är någon liten flicka du kan bita din lilla parvel! Jag är lika mycket varulv som du är!” fräste Clarissa och riktade staven mot honom. ”Jaha? Och vad vill du mig då?!” Grårygg verkade inte road längre, utan arg. ”Mörkretsherre vill att ni ansluter er till hans arme!” ”Jaha och vad tjänar vi på det?” ”Ni överlever, räcker inte det?!” Clarissa spände blicken i hans och kände hur vreden byggdes. Den där mannen var alldeles för kaxig och högfärdig för sitt eget bästa. ”Det är inte nog!” sa Grårygg irriterat. ”Vi vill TJÄNA något på det! Diskutera med din lilla herre och kom tillbaka sen!” ”Albus! Vad är det med Harry?!” sa Sirius oroligt då alla satt i köket på huset. ”Hans drömmar blir allt mer frekventa Sirius, det finns risk att Voldemort kommer att använda länken mellan dem till sin fördel.” ”Men skulle inte HAN lära Harry att blockera honom?” frågade Sirius argt och pekade på Snape. ”Man kan inte lära någon som tror sig kunnigare än de är!” sa Snape kallt. ”Jag försökte!” ”INTE TILLRÄCKLIGT HÅRT OM VI SITTER HÄR!” skrek Sirius rasande och ställde sig upp. ”Ta det lugnt Sirius, han är säker på Hogwarts…” sa Dumbledore lugnt. ”Men om Voldemort använder länken på fel sätt, kanske han lämnar området…” ”Så du är här igen?” hördes Gråryggs roade röst. Den rösten fick det att pirra hela vägen in i kroppen, varför visste hon inte… ”Ja, ni kommer få några offer som Mörkretsherre inte har användning av, mest smutskallar…” ”Det spelar mindre roll! Något mer?” Clarissa rynkade ogillande på näsan. Han var för girig och äcklig, han stank verkligen hund. Hund… Sirius, åh vad hon saknade honom…! ”Ni kommer att få smutskallarna som blir över, mer går inte att begära!” fräste Clarissa. ”Sen har ni samma möjligheter som alla andra!” Grårygg fnös när en annan man kom gåendes mot dem. ”Nej men, jag visste att jag kände igen din röst…” En lång vithårig man kom gåendes mot henne med brunaktiga ögon. Rösten fick henne nästan att hoppa till. ”Men du är inte lika söt som när du var liten.” Hon vände en arg blick till honom. ”Jaha och vem är du?!” ”Vet du inte vem jag är? Känner du inte igen mig?” Clarissa såg bara argt på honom och väntade: ”Vitsnäcka heter jag, fult namn men ja!” Mannen himlade med ögonen och såg rakt in i hennes ögon. ”Du är min skapelse!” ”Du?!” Clarissa fick anstränga sig för att inte skrika och hoppa på honom. ”Ja kära barn, jag!” Han lät road och stod nu så nära henne att hon kände hur illa han luktade. ”JAG är inte ditt barn!” ”Jag är ingen tjänare av du-vet-vem heller!” sa han roat och lade en hand på hennes kind. ”SLUTA!” fräste hon och slog honom i ansiktet. ”Ska ni ansluta er eller dö en plågsam död som resten av alla moster och smutskallar?!” ”Vi ansluter oss…” sa Grårygg och kom mot henne. ”Men det är bäst för dig att du inte ljuger, för jag vinner över dig alla gånger!” ”Ha! Skulle inte tro de va, jag vinner, du kommer ligga död på marken då jag är klar med dig!” fräste Clarissa argt innan hon försvann med ett poff. Fanfictions och marodörerna in my <3 27 aug, 2011 20:18
Detta inlägg ändrades senast 2011-08-28 kl. 20:32
|
|
Lolo1337
Elev
|
spännande, mer!
Every step I take, every move I make, Every single day, everytime I pray, I'll be missing You. Thinking of the Day, when you went away, What a life to take, what a bond to break, I'll be missing You <3 27 aug, 2011 21:15 |
|
nilla10
Elev
|
meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer
hej hej! :) 27 aug, 2011 21:20 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen