Everly & Cipriano [PRS, fallen ängel]

"Hon får tillbaka minnena i ett dygn, sedan måste du ta hand om ängeln så får hon tillbaka dom permanent." Sade hon och såg på honom. Hon ville verkligen bli av med ängeln.

Han såg misstänksam ut och satt tyst en lång stund. För Rainas skull så hoppades han att hon skulle hålla sitt löfte, han skulle inte tvivla en sekund att ge sig av efter henne om hon lurades. Han skulle få tag på hennes fjäder och skicka henne till helvetet om det så var det sista han gjorde.
"Vad är problemet och vem är ängeln?"

Raina log nöjt och slängde håret över axeln.
"Han heter Josua, du behöver inte veta problemet." Log hon och tog hans glas. Hon drack upp ölen och reste sig upp. "Hon är din imorgon, dagen efter går du adressen." Lade Raina till.

Han suckade irriterat då han inte fick reda på varför hon ville bli av med Josua. Nåja, han skulle väl få det ur killen istället när den tiden var inne.
"Otrevligt att träffas." Han höjde sitt tomma ölglas mot henne och viftade sedan avfärdande med handen, hon fick gärna sätta fart på benen så han slapp henne.

Raina flinade bara och smekte hans axel.
"Ta vara på imorgon, ifall du inte lyckas är hon borta för alltid." Log hon och gick ut från baren. Hon rörde sig hemåt igen och svalde hårt.

Vem trodde hon att hon var? Och vad tog hon honom för egentligen? Det sa ganska så mycket om henne om hon inte kunde ta itu med ängeln själv utan behövde någon annan att utföra jobbet. Han skulle lyckas och det för Freyas skull.

Raina log roat för sig själv medan hon promenerade hem. Hon gick in och kollade ifall Freya var vaken, vilket hon inte var så Raina gick och la sig också.

Hans kontakt dök upp en stund senare. Trots att han nyss träffat Raina i person så var all information om henne han kunde få viktig - det skulle hjälpa honom i framtiden. Han skulle garanterat stöta på henne igen och han ville gärna minimera de gångerna till så få som möjligt, han ville inte slösa sin tid i hennes sällskap.

Innan hon tänkte lägga sig för dagen så såg hon till att Freya fick tillbaka sina minnen. Hon skulle minnas killen från baren när hon vaknade. Raina la sig sedan ner och slöt ögonen.

Det var strax över midnatt då Ace stängde ytterdörren efter sig och tog av sig sin läderjacka. Han gick raka vägen till badrummet för att ta en snabb dusch. Direkt sömnig kunde han inte påstå att han var, alltför många tankar virvlade runt i hans huvud för att han självmant skulle klara av att somna.