Avatar legend of Vera - Nutid

" Låter bra och min dotter behöver få i sig 3 stadiga mål om dagen " sa Veras mor som sista ord. Vera suckade chilla mamma tänkte hon. Hon gick upp och packade hon tog bara med sig lite smink och kläder men även sina vitamin mediecenter då hon hade vitaminbrist.

" Så vad har ni för nytta av mig ? " frågade Tim han ville gärna veta vad dom såg för nytta i honom som inte hans föräldrar såg. Han hade under hela samtalet ståt helt stilla utan att röra sig.

Serena vände sig om och himlade med ögonen åt det sista som mamman sa. Trodde hon att de var barnvakter eller? Hon fnös och tittade på Temperance och Leon.
"Om ni vill kan vi sova hos mig i natt, det ligger närmast, så går vi hit imorgon igen" sa hon till Temperance som nickade.
"Vill du också sova över hos oss?" frågade Temperance Leon och log mot honom. Lika bra att alla tre stannade på samma ställe, det var lättast för dem.

"Jo, det är såhär att vi vill få tag på Avataren, och du kanske kan hjälpa oss" sa Mika och flinade.
"Vi behöver, ehrm, prata lite med henne" la hon till.

" Visst " sa Leon och log lite nervöst han var inte van att sova med bara tjejer men skulle nog gå.
" Så vart ligger ditt ställe? " frågade Leon.

" Vet ni vad hon heter då? " frågade Tim han hjälpte dom gärna med att få tag på hans syster. Och det han hade lite roligt åt var deras ovisdom om att han var Avatarens värdelösa bror. De visste ju inte hans namn än och han visste inte deras.

"Hitåt" sa Serena och skickade ytterligare en sten på Temperances smalben. Hon surnade till och visade vägen till lägenheten där hon bodde. Hon gick upp för trappan och tog upp nycklarna till lägenheten som hade texten "Serena Miller" på. Hon öppnade dörren och bjöd in dem i hennes lägenhet. Den var rätt stor, med vardagsrum, sovrum, badrum och kök. Hon vände sig mot de andra.
"Jag och Tempi kan sova i min säng, så kan du sova på soffan" sa hon och nickade in mot vardagsrummet.

"Ingen aning, vi vet bara att hon är jordbändare. Tyvärr" sa Mika och sparkade på en av stenarna som killen hade skapat.
"Vad heter du förresten? Vet du något om Avataren?" frågade Aaron och nickade mot killen.

" gärna " sa Leon som kunde känna lite lättare känsla nu av att sova här. Han la handen för munnen och gäspade sova behövde han nu kände han.

" Tim von Smith och man kan säga att jag vet ganska mycket om miss Avatar för det första så bor hon hitåt " sa Tim och började gå åt samma håll som han kom ifrån.

Mobiltelefonen som låg på bordet började vibrera och låta. Serena gick fram till den och fattade tag i den, men fumlade och tappade den på marken en bit bort. Hon svor och bände den upp i handen igen och svarade.
"Serena Miller". Hon gick in i sovrummet och stängde dörren. Temperance vände sig mot Leon.
"Jag vet vart hon har extralakan" sa hon och öppnade ett skåp. Hon sneglade ner i en box och skrattade.
"Här är vår årsbok från skolan när vi var små!" utbrast hon och drog upp den. Hon höll upp den mot Leon.
"Hade ni liknande grejer på karateskolan? Varje år i slutet av terminen så togs bilder av alla klasser och elever och så kunde man skriva meddelanden till ägaren av boken när böckerna delades ut?" frågade hon och flinade.

" Nej vi hade bara gruppfoton som samlas i ett specielt rum i skolan " Sa Leon han själv var med på 10 foton. Leon såg på årsboken vart hade han sett den förut kom det upp en tanke inom honom. Men han skakade snabbt bort taken. Var förmodligen inget viktigt minne om han inte kom ihåg det.

Temperance satte sig ner i soffan och bläddrade i boken.
"Åh, det är från när vi var 11, titta så små vi var!" sa hon och skrattade. Hon höll upp fotot, det var en klass på ca 15 elever, hon och Serena stod i mitten. Temperance tittade på fotot och log, det var inte långt efter bilden som Serena hade råkat ut för sin olycka. Hon lade boken uppslagen på bordet och hämtade lakan och täcke till Leon och lade det på soffan.
"Vill du ha kaffe?" frågade hon och började pilla på kaffemaskinen på diskbänken.

" Inget emot en kopp kaffe um ursäkta mig behöver frisk luft " sa Leon då han såg sig själv strax bredvid Serina på fotot. Han gick ut ur lägenheten minnen började komma tillbaka till honom. Minnen han ville glömma. Han mindes striden och vad han gjort mot en av tjejerna i klassen.

Temperance nickade och tittade på när Leon gick ut ur lägenheten. Hon satte på kaffe och Serena kom ut från sovrummet.
"Varför ligger det en bok på bordet?" frågade hon och Temperace log.
"Det är vår gamla årsbok, den låg i en låda i garderoben" sa hon och Serena skakade på huvudet och plockade upp den.
"Skräp" sa hon och slängde den i soptunnan. Hon kunde ju ändå inte se bilderna eller läsa kommentarerna. Temperance skakade på huvudet.
"Vart tog nykomlingen vägen?" frågade Serena och Temperance ryckte på axlarna.
"Han behövde frisk luft sa han" sa hon och lutade sig mot soffans ryggstöd.