Prs med willi

Jag skrattade till och pekade på ett annat moln:
"Där är en drake." Jag lade mig ner på rygg med mitt huvud bredvid hans.

Han verkade vara på bättre humör nu. Jag blundade och tänkte på hur skönt det var att det var helg och att jag var utomhus på Hogwarts med min bästa vän.

Tiden gick snabbt och snart var det mitt på dagen.
"Jag börjar bli hungrig, ska vi gå och äta?" sade jag och började stelt lyfta huvudet från marken och ännu stelare började röra mina ben.

Jag nickade och reste mig upp. Jag skrattade lite åt hur stel han var.
"Vill du ha hjälp?" jag räckte honom min hand.

"Tack!" Sade jag medans jag sträckte upp min hand för att få hjälp upp.
När jag fick tag i hans hand blev jag alldeles varm och kände hur jag rodnade. När jag stod på två ben igen ville jag först inte släppa men insåg att det var konstigt så jag släppte och borstade av jord från mina kläder.

Vi hade precis ätit middag, så jag var mätt och belåten. Jag var på väg upp till sällskapsrummet för att ta det lugnt en stund innan det var dags att sova, kanske läsa en bok eller så. När jag kom in i rummet satte jag mig på en saccosäck som var i mitten av rummet. Jag blev trött och bestämde mig för att stänga ögonen en stund.

Jag satt bredvid Charlie när han stängde ögonen. Sällskapsummet var tomt bortsett fån ett par sjundeåringar som satt i ett hörn och hade en intensiv mach schack.
"Det är nu eller aldrig." tänkte jag innan jag lutade mig mot honom och lätt, inte mer än någon sekund pussade hans läppar.

Jag kände Bens ansikte precis intill mitt, och visste inte hur jag skulle reagera när han pussade mig. Jag öppnade ögonen.
''Ben...'' sa jag med en osäker röst. Jag backade undan lite.

"Förlåt. Jag, jag behövde bara..." Viskade jag innan jag sprang upp till sovsalen, jag lade mig på min säng och kände ur tårarna började tränga fram ur ögonvrån.
"Varför, varför?" Viskade jag till mig själv medans fle och fler tårar rann ner för mina kinder.

Varför hade han gjort så? Han hade varit annorlunda hela dagen. Men han kan väl ändå inte gilla mig på det sättet? Vi är ju bara vänner. Jag vågade inte följa efter honom så jag stannade kvar i sällskapsrummet.