Katie Granger

Nu äntligen kommer det tionde kapitlet. Håll i hatten!

Tionde kapitlet
Katies perspektiv

Jag låg på min säng i flickornas sovsal och försökte att somna. Jag suckade högt och reste mig upp från sängen för att gå in till Harry. Jag smög tyst över golvet i uppehållsrummet och in till killarnas sovsal. Vid det här laget så hade jag lärt mig var hans säng var. Jag gick fram till den och lyfte på täcket. Harry hade bara underkläder på sig och jag rodnade kraftigt. Jag la mig tillrätta i sängen, tätt intill Harry. Han verkade sova som en stock och jag böjde mig över honom för att kyssa honom. Mitt hår hängde fram i hans ansikte. Jag la huvudet på kudden och slöt ögonen. Sedan somnade jag.
När jag slog upp ögonen nästa dag möttes jag av ett par stora gröna ögon och ett par stora spetsiga öron. Det var inte Harry. Jag skrek till högt av skräck.
"Förlåt mig, det var inte meningen att skrämma dig. Det är bara Dobby. Dumma elaka Dobby!" Han tog tag i lampan på det lilla nattduksbordet och började dunka sitt huvud i den. Jag kastade mig ur sängen och drog isär Dobby från lampan.
"Dobby, sluta!" Jag tog ett finger under hans haka och lyfte upp hans huvud. "Du skadar dig själv ju."
Dobby satte sig på sängen och frågade mig tyst.
"Var är Harry Potter?" Han spärrade oroligt upp ögonen och jag rynkade pannan.
"Han är formodligen och äter frukost." Jag bytte kläder samtidigt som jag pratade med Dobby.
"Dobby, vadå? Tror du att han är någon annanstans?" Jag såg oroligt på Dobby.
"Harry Potter är inte i slottet. Dobby har letat överallt!" Dobby rättade till sin groteskt fula mössa.
"Men då är han hos Hagrid!" Dobby skakade på huvudet.
"Dobby har letat där med!" Sa Dobby och skakade långsamt på sitt huvud. Jag lämnade Dobby kvar på sängen och sprang ut ur uppehållsrummet för att kolla Hagrids stuga. Men när jag kom dit och knackade på dörren var det bara Hagrid som öppnade.
"Vad vill du, unga miss Granger?!" Fräste han. Jag rynkade ihop pannan och kollade misstänksamt på Hagrid. Han brukade aldrig kalla mig för mitt efternamn.
"Var är Harry?!" Frågade jag rakt på sak.
"Han sprang in i den förbjudna skogen." Sa Hagrid lugnt.
"VAD SÄGER DU??!!" Skrek jag med uppspärrade ögon.
"Det var någon som kom några minuter efter Potter. Jag såg inte ansiktet, det var dolt av en huva.."
Jag kollade på Hagrid.
Hagrid fnös och smällde igen dörren rakt framför näsan på mig.
Jag gick närmare skogen och kollade på marken. Där var två olika fotspår i den leriga marken. Jag sprang in i skogen, fast besluten att hitta Harry. Innan hans förföljare gjorde det..

Superbra!

Bra, men det verkar ha försvunnit lite...

Haha, ja, råkade trycka på svara innan jag var klar xD Nu är den hel!

Superduperjättebra!

Jätttttttebraaaaaaa Vill läsa nästa hel NUUUUUUUUUUUUUUUUU!

Ny läsare!!!

Jag fatta inte att Katie var Hermiones syster förrän
typ tre kapitel sen, jag är lite efter^^

Men bara en sak, varför är Hagrid så arg? Han är
typ som en stor nalle björn och hur kunde han låta Harry
springa in i skogen utan att informera Dumbledore?
Eller är allt det här av en anledning som du kommer
berätta nästa kapitel?

Haha, förlåt för mycket frågor

Haha ^^ Jag kan ge en liten ledtråd till varför Hagrid är så arg. Han är inte riktigt sig själv (hehe han skulle aldrig låta Harry vimsa in sig i skogen om han var frisk). Det kommer att berättas varför han beter sig så i nästa kapitel ^^
Nene, bara kul att du frågar!

Jag tänkte väl! Det första som kommer upp i mitt huvud är imperiusförbannelsen men i sådana fall vem??
Jag längtar bara mer och mer till nästa kapitel^^

Haha, kanske det! Ja, frågan är ju vem? Hehe, det kanske man aldrig får reda på!
Bra, hehe skriv gärna något bara så kan jag kanske få upp 11e kapitlet i kväll ^^