Gryffindor Keeper

*stolt*

Bäst!! Som vanligt!!!♥

Jag funderar på att lägga ut nästa kapitel nu, eller ska jag göra det imorgon? Ni bestämmer xD

NU!!

Haha, jag gissade det xD



Kapitel fem

“Hej Sophie” sade jag
“Hej” sa Sophie frånvarande.
Hon satt på golvet mitt i en av Hogwarts många korridorer och läste.
“Varför sitter du på golvet?” sade jag frågande.
“Jag hade ingen lust att sitta på bänken” svarade Sophie.
Jag tittade bort mot den närmsta bänken, där satt pojken med kolsvart hår och kolsvarta ögon som jag hade sett Sophie tillsammans med förut.
“Är inte han din pojkvän?” frågade jag.
“Nej” sade Sophie “han är min bror”
“Jag visste inte att du hade en bror” sade jag förvånat.
“Inte jag heller” svarade Sophie, reste sig upp och gick där ifrån.
Jag tittade efter henne tills hon svängde och försvann bakom en vägg. Jag gick fram till pojken som tydligen var Sophies bror och satte mig bredvid honom på bänken.
“Hej” sade jag.
Pojken svarade inte.
“Jag såg att du pratade med Sophie” sade han tillslut “är du hennes vän?”
Jag nickade. Jag försökte samla mod till att fråga, men det kändes konstigt att bara gå fram till en totalt främmande person och fråga en sådan sak. Jag andades in och öppnade sedan munnen för att prata. Men pojken var borta, jag hade inte ens märkt när han gick. Jag såg mig förvirrat omkring, men jag kunde inte se honom någonstans. En förstaårselev från Gryffindor gick förbi, jag frågade om hon hade sett pojken, men det hade hon inte.

Några timmar senare när jag och Janice satt på dagens lektion i spådomskonst och gjorde vårt bästa för att inte lyssna på vad professor Trewalney sade berättade jag för henne om vad Sophie hade sagt om sin bror och om hur han bara hade försvunnit sådär. Hon lyssnade intresserat och när jag hade berättat färdigt började hon att prata om en teori hon hade. Att han inte var Sophie’s bror, men han hade sagt det till henne som en andledning att göra slut. Och att han egentligen inte hade suttit där utan att jag bara hade inbillat mig. Eller att han kunde spöktransferens och hade transfererat sig därifrån för att han tyckte att jag var konstig.
Senare, när vi var på väg till vår lektion i förvandlingskonst såg vi Sophie sitta på i korridoren och läsa precis som hon hade gjort tidigare.
“Det var sådär hon satt i morse när jag såg henne” viskade jag till Janice.
Janice gick fram till Sophie och sade,
“Okej, vem är han, är han verkligen din bror, kan han spöktransferera sig och varför sitter du på golvet?”
Sophie tittade konstigt på henne och svarade sedan,
“Han heter Lourens, han vet en massa om min familj som bara min släkt vet så han måste vara min bror, vad spelar det för roll och jag sitter här för att jag vill”.
“Men han kan väl ha frågat någon i din släkt om information?” frågade jag.
“Varför skulle han göra det?” sade Sophie irriterat.
Hon reste sig upp med boken i famnen och sade,
“Har inte ni någon lektion ni ska gå till?” sedan gick hon därifrån.
Jag och Janice började att springa och kom precis i tid till professor McGonagall’s lektion.

När jag två dagar senare var påväg till stora salen för att äta frukost såg jag Lourens sitta och prata med en flicka från Ravenclaw. Jag gick fram till honom och sade,
“Kom Lourens, vi måste prata”
Flickan bredvid honom tittade frågande på oss när jag drog iväg Lourens en bit bort.
“Hur vet du vad jag heter?” frågade han.
“Sophie sade det” svarade jag. “Är du verkligen hennes bror?”
“Ja” svarade han “varför skulle jag ljuga om någonting sådant?”
“Jag vet inte” sade jag “Men var inte ni ihop?”
“Jo” sade Lourens “sedan fick jag reda på att hon var vin syster och nu är vi inte det längre”
“Men varför är Sophie så… sur på dig?” frågade jag.
“För att hon tror att jag visste om det hela tiden” svarade han “och hon är väl säkert fortfarande lite chockad”
Lourens gick iväg och satte sig bredvid flickan på bänken igen och jag gick vidare för att äta frukost.


Hope you liked it! ♥

Ofc!!!
Bra namn på pojken

Tack♥
Jag vet, jag fick hjälp av en jätteunderbar person att komma på det ♥

♥

Jättebra♥

Bra superbra