For live, hope and magic

Hon satte ner räven och tog emot nyckeln av värdinnan och blev visad till ett rum på nedervåningen nära en utgång och log vänligt.
"Vi ska se till att problemet upphör. " Hon bugade sig och gick in i rummet.

"Tack så mycket." log Shu och bugade hon också. Hon gick in i rummet och tittade sig omkring, det var rätt fint.

Hon stängde dörren och satte sig på halmsängen och suckade.
"Jag har inte berättat det här än. Jag blir väldigt svag av det jag kommer att göra." Hon såg på henne.
"Riktigt svagt och kanske inte det går. Men om det går så kommer staden få kött i några veckor. vargpäls till rockar och inget mer prooblem." Hon såg ner.
"I natt var det ett barn som blev dödat."

"Du borde försöka att göra det, men tvinga dig själv inte för mycket." sa Shu och tittade på henne.

Fyú suckade medan hon fllätade strött håret.
"Tror du inte att jag vet att jag måste? Om vi befriar staden från denna plåga kan de inte gå emot oss. De kommer att se oss som gudar eller något mindre" Hon lyffte upp räven och lade sig ner.
"Jag ska vila mig lite innan min uppgift."

Shu satte sig på en annan säng.
"Har jag någon uppgift, eller?" frågade hon och tittade upp i taket.