Hogwarts dödsspel (ÖPPET ROLLSPEL)

6:37


Nina tar ett djupt andetag innan hon går ut från den förstörda stora salen. Hon höjer trollstaven i beredskap och går genom korridoren. Det är skrämmande tyst och hon hör sina egna andfådda andetag. Plötsligt hörs avlägsna, snabba steg. Nina tittar sig förtvivlat om i jakt efter ett ställe att gömma sig på. En kista. Hon småjoggar fram till den och försöker öppna locket. Kistan är låst och hon biter sig i läppen. Alohomora funkar inte heller. Det finns inget annat ställe att gömma sig på så hon tar ett djupt andetag och vänder sig mot ljudkällan. Trollstaven är fortfarande höjd och hon ser en gestalt komma springande. En vagt bekant pojke, möjligen från någon årskurs under henne, ser livrädd ut där han springer. Nina biter sig återigen i läppen. Ska hon döda honom? Det kan hon inte. Hon klarar inte av det.
"Jag kommer inte skada dig", säger hon och närmar sig honom försiktigt med trollstaven riktad mot honom.

Dan satt på den gula soffan i Hufflepuffs sällskapsrum, han stirrade in i väggen med knäna upp till bröstet och hans hjärna ville inte sluta tänka på Brittany. Han försökte tänka på att överleva men det fungerade inte, han försökte göra sig själv nyfiken över vad han hade fått för vapen. Men inget funkade. Brittanys blonda lockar och hennes bruna ögon som alltid lyste av glädje dök alltid upp. Hennes skratt klingade i hans öron. Det kändes som om han höll på att bli galen. Han sköt undan henne, stängde dörren och gick därifrån. Hennes skratt tonades bort. Han höll på att vända tillbaks men tvingade sig själv att änka på annat. Han försökte fiska upp något annat, ett ansikte dök upp. Parker? Miss Parkers svarta hår och hennes fula näsa. Han ville bara slå till henne. Alla gånger som hon hade retat Brittany. Han ställde sig ilsket upp, klampade fram till pärlväskan och öppnade den. I den låg ett slagträ och en dunkare som var hårt fastspänd. Han tittade förskräckt på dunkaren och glömde helt bort sin ilska mot Parker. Det här kommer nog bli farligt, tänkte han som om om han först nu hade insett det.