Rollspel [Privat Mily & J_J]

Katherine nickar försteånde. "Olyckan var inte ditt fel ni hade lite kul med fel dryck och olycka skedde, dem bör ju förstå att olyckan var naturens och dryckens fle."sa Katherinne och tog en klunk

" olyckan var mitt fel de har rätt det var jag som skulle ha dött istället " sa Adam han såg ner på sina knän

Katherine och suckar "adman du skulle inte dött Annie hade inte turen med sig som du hennes tur var inne duvar inte klar här på jorden" sa hpn till hoonm "du har något som du kanske ska fullfölja"Sa hon

" jag har inget liv att leva jag vill bara döda mig själv och få ett slut på mitt hoplösa liv " sa Adam han såg ner i golvet han gjorde ett sjäkvmordsförsök redan igår kväll

Kathreine drack sitt sita te. "Adam du ska inte känna så, du ska inte ta ditt liv det kommer aldrig hjälpa dig igenom detta, det kanske finns något som vänder allt snart. Du måset kämpa dig igenom detta. Fast olyckan ändrade allt behöver du inte ändras" sa hon

" inget kommer bli bättre jag är inte värd något bättre liv " sa Adam han var inte värd någonting inte någons kärlek· Adam torkade en tår medans han drack en klunk te

Kahtreinne kollade på honom. "din familjs kärlek e du värd, lev för dem och framgång. När du lämnar skolan här har du ett nytt liv framför dig och slippa Emil och killarna, hitta en tjej om du vill fria och skaffa en familj" Sa hon och kollade på dörren då det kanckade. "upptagen!" sa hon högt och man såg personen gå.

" jag kommer aldrig vilja bli kär i någon ny tjej hon kommer också dö då " sa Adam han försökte kämpa sig igenom dagarna i skolan·

Kahteringe tog sig mer upp i stolen. "Det kommer alltid finans en flicka som kommer finna något i dig hur du än e, trots dina skador som medföljde kommer det finnas en som kommer älska dig i alla lägen. Men det e bara om du kämpar och visar att du e Adam." sa hon lugnt och kollar klockan snabbt

Britt stod utanför kuratorns kontror och väntade de hade slutat för 5 minuter sen.

" jag försöker men det är svårt jag har ingen åsikt om någonting jag passar inte in någonstans " sa Adam han såg ner i golvet