(ORP) Hide, run survive 2

Ellie ~
"Du verkar så nere", s'a'ger jag oroligt och f'o'rs'o'ker 'o'ppna en d'o'rr.
Låst.

Cate ~
"Det är inget", säger jag.

Olivia ~
Jag märker kryckan.
"Oj, vad har hänt?", frågar jag.

Ellie ~
"Du vet v'a'l att du kan s'a'ga allt till mig?", s'a'ger jag mjukt och tittar på henne.

Cate ~ 
Jag vänder mig mot henne, öppnar munnen för att säga något men då svartnar det för ögonen och jag faller ihop på golvet.

Ellie ~
"CATE?!", skriker jag och m'a'rker hur en hand ur skuggorna drar sig tillbaka genom en d'o'rr.
Jag k'a'nner på handtaget men sj'a'lvklart 'a'r det låst.
Typsikt.
Men Cate da? Vad ska jag g'o'ra med henne?

Miyako:
" Jag bara är ytterst svag i benen efter att jag vaknade..."
Säger jag
" Så det är ingen fara det går nog över snart."
Fortsätter jag och ler lite snett.

Marbel ~
Jag rycker på axlarna, lite besviket, och Max lägger armen om mig. Vi börjar gå genom den lilla dörren i köket och kommer till en liten toalett. Jag vänder mig om mot Max och plötsligt väller alla minnen upp i mig. Han.. Han försökte döda mig! Jag skriker till och ryggar bakåt, men jag är så svag och snubblar på mattan. Han fångar upp mig precis innan jag slår i handfatet och ser oroligt på mig. "Är du okej, vad är det?" "M..Mördare." Får jag fram och han ser ännu mer förvirrad ut. "Du borde vara död." Mumlar jag matt. Herregud, vad händer? Han sätter ner mig på toalettstolen och får långsamt ur mig hela historien. När jag har berättat klart tar han mina händer. "Jag lovar, jag har aldrig gjort något sånt." Något i hans röst får mig att lita på honom, men jag förstår inte hur.

Olivia ~
"Okej", säger jag och försöker öppna dörren. Låst. Jag försöker öppna nästa dörr. Låst. Precis när jag ska öppna den tredje dörren sträcker någon ut sina händer och drar in mig i rummet.
"Miyako!", skriker jag. Personen låser dörren, och vänder sig mot mig. Det är en kvinna med långt, orange hår och röda fylliga läppar. Hade det inte varit för det hemska ärret som löper från hennes öga till hennes mun, skulle han varit ganska vacker.
"Nejmen Olivia! Ser man på!", säger hon med gäll röst och skrattar. Hon puttar ner mig i en stol. Jag försöker resa mig, men jag sitter fast i stolen.
"Släpp mig...", väser jag. Inte för jag tror det kommer att hjälpa men det är värt det. Hon ler.
"Du ska få hälsa på din vän Elsa!", säger hon och kliver fram till mig. Hon har långa, spetsiga naglar. Hon tar upp sitt ena finger och drar den spetsiga nageln över min kind. Jag känner hur stolen lyfter från marken, och allt blir svart.

Miyako:
" OLIVIA!"
Skriker jag förskräckt och smyger efter.
" Åh en frivillig..."
Säger en kvinno röst.
Mina arnar blir fast bundna vid en stol och hon säger med ett väsande tonläge.
" Vad vet du om scruptus metoden?"
Jag kollar konstigt på henne men ljuger
" Mycket mer än du anar."
Säger jag med ett litet falskt leende på läpparna.
" Vad!"
Skriker hon och håller en kniv mot min hals.
" Varför skulle jag säga det till dig?"
Svarar jag
Då blir allt svart framför mina ögon.