This Is War

Jag kanske kan börja, som en liten inledning om vad det hela handlar om? Om ingen har några invändningar förstås.

Tycker det låter bra, men jag tycker att vi ska ha en ordning, och ska man bort kanske de andra kan hoppa över en ett par gånger?

Jag har testat att göra så och det slutar alltid i kaos.



Ja, det vore jätte bra

Håller med om detta.
En ordning ska det vara men om någon är borta alldeles för länge eller säger till att de ska vara borta kan man kanske hoppa över denna någon/några gånger. Annars kanske rollet stannar upp för länge.

Då börjar jag skriva då!
PS. Minns du inte reglerna, titta på första sidan igen.

Vi börjar på tåget va? Känns lite onödigt att börja tidigare eller direkt på Hogwarts.

Det mörkröda ångloket ger Emma en härlig känsla av frihet. Även om hon inte trivs på Hogwarts i alla stunder, är det ändå den plats hon älskar mest. Eftersom det är hennes sista år på magiskolan tänker hon försöka ta var på det noggrant. Det är lite som det här uttrycket, YOLO är det väl?
Hennes koffert är fullt packad, det är hon säker på, eftersom hon har packat om den och tittat om allt är med minst fem gånger Ida. Och ändå är klockan bara tio i elva.
Hennes trollstav är gjord av fläder, och har enhörningshår i sig. När Emma var elva år och när hon fick den kände hon från första stund att detta var staven för henne. Och sedan hon fick den har hon knappt släppt den, om det inte har varit mugglare i närheten förstås. Hon har varit så rädd för att bli gripen av Trolldomsministeret att hon nästan inte vågar trolla på lektionerna ens.
"Ha det så bra, Ginny! Och glöm inte att skriva hem!" hör hon en mamma säga till sin dotter, båda lika knallröda i håret. Emma undrar hur det skulle vara att ha föräldrar. En sak hon aldrig haft tidigare.
Hon kliver på tåget efter en skara femteårselever som viskar upphetsat om den senaste quidditchmatchen, hon viker in i en kupé och sätter sig där. Tack gode Gud att den är tom, tänker hon för sig själv. Hon vill inte möta några nya människor. Inte nu i alla fall.

Såååå.. Vems tur?

Superbra skrivet

Jag paxar plats tre!

Så den som vill vara två får skriva nu

[Ok.. Då är jag tvåa då. ]

Tiffany rusar över tågstationen med den lilla vagnen i högsta hugg. Vagnen hoppar till ibland när hon springer, vilket får kofferten att glida lite för mycket åt vänster och Cornetto hoar oroligt i sin bur. När hon ser väggen mellan perrong nio och perrong tio saktar hon ner och tar ett djupt andetag. Hon tar sats och börjar springa mot tegelväggen. Ingen mugglare märker när hon glider in i väggen och försvinner. Perrongen är full av folk och Tiffany får tränga sig framåt mot tåget. Kofferten stöter i flera personer och hon mumlar ett tyst "ursäkta". Tillslut kommer hon fram till tåget och hon bär upp Cornetto, som redan har lugnat ner sig. En kille från Hufflepuff som går i samma årskurs som hon hjälper henne med kofferten och med gemensamma krafter kånkar de upp den för trapporna och in i korridoren. Han flinar mot henne.
"Vad har du i den? Tegelstenar?"
Hon flinar tillbaka.
"Böcker." svarar hon och han nickar förstående.
"Jag är Mike förresten." säger han och räcker fram handen. "Jag har sett dig i skolan. Vi går i samma klass."
Hon nickar och tar hans hand.
"Jag är Tiffany."
Med ett leende på läpparna vänder hon sig om och kånkar iväg på sin koffert. Hon märker att Mike fortfarande tittar på henne. Året har redan börjat bra.

Efter en hel vagn av fulla kupéer hittar hon en som det bara sitter en tjej i.
"Hej! Kan jag slå mig ner här?" frågar hon och ler mot tjejen.

[Känner de varandra?]

Penelopes axelremsväska dinglar lite där den hänger snett över hennes axel. Hon väjer vant för alla elever som springer omkring med oroliga och nervösa föräldrar på perrong 9¾. Fred hade sagt hejdå till henne på andra sidan utav tegelväggen, Penelope tycker det känns konstigt att inte kunna se honom varje dag på Hogwarts.
"Oj, ursäkta." säger hon när hennes dagdrömmande om tiden på Hogwarts tillsammans med Fred får henne att vandra in i en kille som står mitt i vägen och ser sig omkring.
"Ingen fara." svarar han mumlande och verkar få syn på dem han letar efter. Penelope vandrar vidare och stiger ombord på tåget.

Hon vandrar bort till Ravenclaws del utav vagnen och sätter sig i en utav sätessofforna som finns i den kupé fria delen. Det tar inte många minuter innan Coraline gör henne sällskap.
"Cora, har sommaren varit bra?" Penelope ser glatt på en utav sina närmsta vänner på Hogwarts.
"Jovars, allt lugnt hemma så det har väl varit helt okej. Tog en trip till Alex i Rumänien." Coraline skiner upp i ansiktet vid nämnandet av sin pojkvän.
"Va roligt, själv har jag spenderat största delen utav sommaren hemma hos Fred. Jobbade på trippel V i fem veckor. Det var faktiskt otroligt roligt." svarar Penelope och ler medan hon minns alla skratt hon fick denna sommaren när hon arbetade tillsammans med Fred och George i deras affär Weasleys Vassa Varor.
"Låter som en bra sommar. Men, hur tror du det blir på Hogwarts i år? Allt är så... annorlunda nu." Penelope ser ut genom fönstret, det är nästan bara föräldrar kvar på perrongen nu. Hon rycker på axlarna och plockar fram en påse lakritssnirklar ur sin väska.
"vill du ha?" frågar hon och räcker påsen mot Coraline.

[5_lollipop_5 Antagligen, de har ju varit med i DA tidigare så lite gör de väl det
Och Nordanhym, Coraline är väl inte med i HP-berättelsen heller?]

Så alla känner varandra lite?

Min tur eller?