Prs mellan mig och Alexandra Hagström

Jake rodnade lite, och nickade snabbt. Tillsammans gick han och Julia mot nästa lektion.
Jake kunde inte låta bli att snegla lite på Julia när de gick bredvid varandra, och han kunde riktigt känna hur hans kinder var lite ljusrosa. Det här var så pinsamt! Men på samma gång ville han inte släppa Julias arm, så han tog ett lite fastare grepp om den, och rodnade lite mer.

Julia kollade på Jake och log.
Hon drog med honom till klassrummet och gick in.
Julia satt sig ner med Jake på sin sida.
- Hoppas vi får göra något kul, sa Julia glatt.

Jake nickade, och log mot henne. Han kunde inte låta bli att stirra på Julia, men på samma gång ville han kunna låta bli. Dels för att det var extremt creepy om någon bara stirrade på en, men också för att han fick fjärilar i magen varje gång han tittade på henne, vilket i sin tur fick honom att rodna.
"Och hoppas att vår lärare är sen som vanligt", sa Jake och flinade lite. "Jag menar, det är ju inte det att jag inte tycker om lektionerna, det är bara det att det är roligare att få göra vad man vill!"

Julia nickade.
- Ja det har du rätt i, sa Julia glatt.
Hon kollade på Vanessa som flinade.
Julia gav henne fingret och kollade på Jake som var så söt.
Hon kollade på hans hand som låg på bänken och flätade sammans deras händer.

Jake log mot Julia och skrattade halvt ihjäl sig inombords när hon gav Vanessa fingret.
Utan förvarning så kom läraren, Johan, in.
"Jake, Julia; jag vet om att vi ska ha kemi nu, men det är inte personlig kemi vi snackar om!
Jake rodnade lite, men släppte ändå inte Julias hand.

Julia rodnade.
- Jag tycker vi borde prata mer om personlig kemi och varför vissa killar bara faller för vissa tjejer, sa Julia.
Julia kramade Jakes hand och gav honom en snabb puss på kinden.

Jake rodnade, och hörde hur Johan fnös.
"Hmpf, dagens ungdomar!" sa han, och sedan påbörjade han kemilektionen.
Jake vände sig mot Julia, och log.
"Det tycker jag också, alltså det där att vi borde prata mer om personlig kemi.." viskade Jake, och log mot henne.
Tydligen hade klassens största idiot, aka Jake's bästa vän, Filip, hört detta, så nu busvisslade han högt. Jake hörde hur några andra i klassen hängde på, och Jake önskade att Filip inte hade suttit så nära honom. Men han var ju med Julia, så vad spelade det för roll egentligen?
Jake vände sig om och blängde lite snabbt på Filip, vilket var hans sett att få honom att hålla tyst. Men idag funkade det inte.
"Men vadå Jake? Gillar du det inte? Jag uppmuntrar ju er realtion!" sa han och blinkade med ena ögat mot Jake, som himlade med ögonen. Jake han inte säga sitt svar, för i samma stund som han öppnade munnen för att säga något harklade sig Johan, och frågade med barsk röst:
"Jake, kan du upprepa det jag precis sade?"
Jake log lite ursäktande mot Julia, och upprepade sedan meningen ordagrant, vilket fick Johan att stirra förbluffat på honom. Men snabbt återgick Johan till lektionen, och Jake log mot Julia. Han rättade till sitt grepp runt hennes hand, och det kändes riktigt som att deras händer var gjorde för varandra, vilket fick honom att rodna. Som alltid när han var i närheten av Julia.

Julia lutade sig mot hans axel och kramade hans hand.
- Tror du vi skulle passa bra ihop? Frågade Julia glatt.

Jake log lite mot henne, och mötte hennes blick. Försiktigt lade han armen om hennes axel.
"Klart vi skulle..."
Han försökte låta självsäker, även om han inte var det. Han hade aldrig känt såhär innan, han hade aldrig... Varit kär...
Jake samlade mod, och pussade Julia lätt på huvudet.

Julia log och kysste honom.
Hon kramade hans hand.