prs

"Du är fin" mumlade jag och rös till när han strök mig över ryggen.

- Du är finare, viskade jag i hennes öra.
Jag hörde dörren öppnas och in i mitt rum kom min lillasyster Julia.
- Vem är hon? frågade Julia.

Jag rodnade och tittade ner i mitt knä.
"Jag.. Jag.. H- heter Emelie" stammade jag nervöst. Jag brukade inte stamma..?

- Julia, röt jag.
Julia skyndade sig in på sitt rum.
Jag låste dörren till mitt rum.
- Jag är ledsen nyfiken lillasyster, sa jag.
Jag drog upp henne i knät igen.
- Så vart var vi? frågade jag.

Jag log osäkert.

Jag kollade på henne.
- Du kanske vill gå hem, sa jag tyst.
Jag reste mig upp och gick till fönstret.

"Jag stannar hellre här" sa jag "om jag får då" jag satt kvar på sängen.

Jag kollade på henne.
- Du är inte kär i mig eller hur? Frågade jag tyst.

"Jo det är jag" sa jag och gick fram till honom. "Faktiskt jättekär"

Jag drog henne till mig.
- Har du varit det länge? Frågade jag.