PRS mellan HP_Maja och Harry-Potter-Bokslukaren

Vagnarna närmade sig Hogwarts alltmer, och jag kände en nervkittlande känsla i magen. Välkommen hem, tänkte jag, och vi klev av g´vagnen.
"Ånej!", utbrast jag. "Det är GET-år!"

Jag stönade, men Hermione kollade på Mathilda med en: 'Grattis, kom du på det nu'-blick.
"Det menar du inte. Jag har redan pluggat", sa hon.
"Underbarn", sa jag och går in på slottet. Nu är vi äntligen hemma.

(Jag kan inte rolla mer just nu, kanske sedan)

(okej)

Vi går sakta genom de vackert belysta korridorerna, och en tår faller ofrivilligt ut ur mitt öga. Den rinner sakta nerför min kind och landar på min klädnad. Jag är så lycklig. Hur kan jag ha överlevt hos Sirius på Grimmaldiplan, när det finns ett så fantastiskt ställe som Hogwarts?

Jag sätter mig ned på min plats, genomlider hela sorteringen och Dumbledores tal när det händer något konstigt. En dam harklar sig och ställer sig upp. Hon ser lite ut som en padda, och är helt klädd i rosa. [Hon är inte det i böckerna...]
"Hon var med på förhöret", mumlar Harry.

(Jo, det är hon... jag läste femte i går...)

"Mm", säger jag snabbt. "Hon ville att vi skulle relegeras."
Hermione ser ut att äcklas, men tittar på damen, som om hon var något man måste lyssna på tvingat. Ron ser bara från mig till Harry, och fattar ingenting.
"Tack, professor Dumbledore, för de välkomnande orden", säger hon milt. "Vad trevligt att så många ghlada ansikten ser upp på mig!"

(Jag vet inte om hon sade exakt så, men ungefär då )

(Hah, länge sen jag läste den...)

Under damens (tanten, paddan eller professor Umbridge) tal vill jag spy. En massa snack om lära sig och "alla tycker om alla"-snack, fast professor Umbridge verkar helt tvärt om.
"Hon är falsk", muttrar jag.

"Japp", mumlar jag som svar, och jag tittar förvånad på Hermione, som verkar uppmärksam.
När talet är slut tittar jag fortfarande på henne.
"Var det där intressant?" frågar jag förvånat.
"Nej, jag höll på att somna", suckade Hermione. "Men inser ni vad hon säger?"
Alla skakade på huvudet, och Hermione suckade igen.
"Det betyder att Ministeriet kommer lägga sig i allt på Hogwarts i framtiden."

Dumbledore tackar och maten dyker upp på borden, men jag är inte hungrig längre.
"Inte nu", mumlar jag. "Vi behöver våran utbildning."