Nora Weasley [Sv]

Segt Väntar ändå ♥

Väntar ändå fina due ♥

JAG VILL BARA SÄGA ATT JAG ÄLSKAR ALLA ER SÅ MYCKET ♥

Smått prat hördes från nedervåningen, Nora stod och packade upp lite kläder och sånt som hon inte hade i kofferten. Sängen var väldigt lång men inte så bred, mrs Weasley skulle nog inte få plats i den men det kunde ju Nora. Sängen var prydligt bäddad med en fin pläd som låg över lakanen, den hade nog mrs Weasley gjort själv, det var mönster med slingrande växter, glada solar och hoppande kaniner.

" Jo, Nora.. Jag undrar bara om du kanske vill leka med mig och mina syskon på fältet efter maten?" Sa en pipig röst som hördes från dörren.

Nora vände sig snabbt om och såg en av bröderna, den yngsta hade hon för sig, han stod med fötterna i kors och hade blicken ner mot marken.

" Jo, visst kan jag det.. Ronald var det va?" Sa Nora glatt och gick fram till honom.

Ronald's kinder började sakta att bli röda, hans blick var nu vänd ännu längre ner.

" Du behöver inte skämmas.." Sa Nora förståndigt och gick tillbaks till sängen.

Ronald log och gick genast ner för trapporna, Nora hörde att han sprang runt därnere och pratade vilt och lyckligt. Hon log för sig själv.

" Nora! Maten är klar!" Ropade mrs Weasley.

Nora suckade lätt och gav en sista blick på en tavla som hängde över sängen, Nora tyckte att det var något alldeles speciellt med den, det var en bild på en solnedgång över havet, himlen brann och skogen låg tätt med vindarna i löven.

Nora ryckte upp sig och smög ner för den knarriga och smutsiga trappan, hon gick igenom dörrar och skrymslen och kom tillsist fram, hon var väldigt nervös över vad alla skulle tycka om henne, dom kanske tyckte att hon var ful? Tjock? Nora rätade till hennes eldröda hår och gick ut i köket där 6 rödhåriga häxor och trollkarlar satt och log mot henne, mrs Weasley stod vid spisen som såg 100 år gammal ut. 10 stolar stod runt ett enorm bord som tog upp hela köket, på bordet låg det en gul duk som hade mycket fläckar och smuts på sig.

" Efter maten åker vi till Diagongränden " sa mrs Weasley plötsligt.

" Men jag, Nora, Fred, George och Ginny skulle ju leka på fältet " klagade Ronald.

" Det kan ni ägna hela sommaren åt " sa Mr Weasley som hade tittat upp ur tidningen för första gången.

" Såja, sätt dig ner bredvid Ginny du vännen " sa mrs Weasley och ställde ner den enorm grytan med en duns på bordet.

Nora ryckte på axlarna och satte sig lätt ner på den trasiga stolen.

" Inte så mycket.." Sa Nora och log.

Mrs Weasley nickade glatt och hällde upp lite soppa i Nora's skål.

AS GRYM

ASSÅ DJKESLFUEWOIQFHWLKJ S¨SJUKT BRA♥ BEVAKAR

Super BRA!

AH, TACK!



AW, TACK JOEL!



OMG, TACK!



TACKAR

AWESOME C: ♥

Nästa kapitel är här!

" Ska vi gå eller använda flampulver?" Sa Molly och tog Nora's tallrik.

" Vi går.. Alla behöver lite motion " sa Arthur och tittade extra mycket på en artikel i tidningen som han hade läst i en timma nu.

" Okej, vi går då.." Sa Molly lite surt och tog fram en diskborste, men det såg inte ut som en vanlig diskborste i olika färger, det var en borste som man kunde använda till trappan, en rotborste. Nora tittade förvånat på borsten men fick släppa det.

" Ja.. Ska vi gå då?" Sa Arthur och la tidningen på bordet.

" Ja, visst " sa Molly och viftade med staven och borsten började att diska.

" Barn! Vi går nu!" Sa Molly och skulle låsa dörren.

Nora skyndade sig ut tillsammans med alla andra barn ut genom den ruttna dörren, Molly log sött och låste den, det knakade till och Molly la nyckeln i en ficka som hon hade gått om på sin enorma klänning eller va det var.
" Men vi kan väl åka kvast till staden?" Klagade Fred.

" Okej.. Molly, du tar Ginny, jag tar Ronald, Fred tar Nora och George får åka själv " sa Arthur.

" Men jag vill också åka själv.." Sa Fred surt.

" Jag kan ta Nora " sa George glatt.

Nora log, för en gång skull kände hon sig speciell, viktig. Hon gick glatt fram till George som hade kvasten under armen. Leran brydde hon sig inte speciellt mycket om, bara känslan att få åka kvast fanns i hennes huvud.

" Ja, kom då.. Då åker vi, vi syns utanför Läckande kitteln " sa Arthur och satte sig på kvasten tillsammans med Ronald som klamrade sig fast vid Arthur.

Nora nickade glatt och satte sig bakom George på kvasten, hon tog tag runt honom och George sparkade upp kvasten från marken, den lyfte och nästa sekund var alla på väg i en störtande fart iväg mot den Läckande kitteln.

Nora hadde aldrig känt ett sånt skönt pirr i magen, vinden blåste i hennes hår som fladdrade bakom dom, hennes ben hängde fritt i luften ca 500 meter över marken, det var väldigt läskig tyckte Nora men vad skulle hon göra? Hennes armar var hårt spända runt George's mage, han var inte ett dugg rädd, han satt tryggt och stadigt på kvasten.