Röda blåbär och gröna smultron

(ASBRA SERIE!!)

Pling är tyst. Hon är upptagen med att andas in den underbara doften av mat. Hon får syn på ett stånd där de säljer enorma limpor.
- Mmm! ler hon och går dit.
- Hur mycket? ler hon.
- Femtio silvermynt.
- Hur många guldmynt är det?
- Ett.
Pling tar en limpa och betalar. Sedan går hon tillbaka till Anna.
- Pling, kalla mig Pling.

"Bra." säger Lavinia och kommer till dem, kycklingen var dyr men den var god.
"Kyckling och bröd." log hon, detta kunde bli en festmåltid.
"Pling?" sa Lavinia frågande, det lät inte ens som ett namn i hennes öron.

Anna stirrade på kycklingen och brödet. Så mycket mat att det nästan gjorde ont att se på. Hon rynkade lätt på pannan åt den andra flickans namn, kunde man heta så? Men hon antog att en del gatubarn bara gett sig själv ett namn, hon hade åtminstone känt sin far i några år...
Hennes mage knorrade till igen och påminde henne om maten. "Jag lovar, om jag bara får en liten bit av brödet ska jag ge tillbaka det i pengar sen när jag tjänat några". Hon var inte riktigt säker på om hon fick något.

- Jag vill inte ha några pengar dummer, jag får ihop själv! muttrar Pling och ger Anna en stor bit bröd.
- Pling är inte mitt namn fattar ni väl! Flinar jag.
- Men för er heter jag det nu.

Lavinia drar av ett rejält kycklinglår och ger det till Anna och sedan ett lika stort till den såkallade Pling.
"Pengar fixar jag på annat håll, ät." sa hon vänligt och gick till ett av trähusen där solen sken rakt mot väggen och det var varmt. Där satte hon sig för att äta och njuta av solen.

Anna såg med stora ögon först på maten i hennes händer och sedan på Lavinia och Pling. "Tack...åh tack så mycket!". Hon lät riktigt glad, vilket hon också var. Hon gick inte till samma ställe som Lavinia, men ställde sig mot en vägg ganska nära och började äta. Det smakade underbart med färskt bröd och nygrillad kyckling, så gott hade hon knappt ätit på flera år.

Pling nickar ett kort tack och kastar en brödbit åt Lavinia också. Sedan slukar hon kycklingen hel.

Lavinia fångar upp brödbiten och biter sedan av ett rejält stycke av kycklingen. Den var nygrillad och god liksom brödet var färskt och nybakat, det var sällan man hade sådan god mat att spisa och sådant fint väder. Lavinia kände för att ta sig utanför staden, till en plats hon visste var avskild och hade bad och tvättmöjligheter.

Anna försökte att äta långsamt, men snart var hennes mat uppäten och hon var mätt och belåten. Det kändes underbart att vara det. Nu skulle hon bara försöka tjäna lite pengar till nästa dag.
Hon sökte runt sig, det fanns alltid skräp och annat på gatorna runt husen. Och tillslut hittade hon en hatt med några hål i och som var maläten. Men den dög. Hon gick in till torget mer och satte hatten framför sig och harklade sig innan hon började sjunga. Ann ahde ganska fin sångröst, i alla flal tillräckligt fin för att folk skulle stanna upp och kasta åt något mynt.

Pling äter hela limpan på kort tid och rapar sedan ljudligt.
- Nån mer än jag som känner för att tvätta sig? suckar hon sedan för sig själv. Pling ser leende på Anna som får ett par silvermynt i sin hatt.