PRS(Wolf)

Nathan nickade. Han ställde undan sin mopp. "Ledsen, men du måste tillbaka till cellen nu". Han började gå och förväntade sig att hon skulle följa efter.

"Självklart", muttrade jag och det goda humöret var som bortblåst. Med lunkande steg följde jag efter Nathan.

Nathan styrde stegen emot cellerna. Det enda som hördes på undra däck var ljudet av deras steg och skramlandet av knivar han hade i bältet.

Jag betraktade Nathan där han gick och kom på mig själv med att tycka att han var snygg. Lägg av, han är en pirat, tänkte jag för mig själv.

Nathan öppnade upp cellen igen då de var framme. "Jag antar att jag hämtar dig vid kvällsmaten" mumlade han. Han tyckte inte om att behöva låsa in henne, men hans far ville väl inte ha en kvinna som fritt sprang omkring på båten...

"Aha", svarade jag kort och gick frivilligt in i cellen.

Nathan låste om sakta innan han vände henne ryggen och fortsatte mot sin egna hytt, den låg inte alltför långt ifrån fängelsecellerna.
Han kom in i sin hytt och drog på sig en ren skjorta han hade klippt av armarna på. Han satte sig sedan vid sängen och drog fram sin låda och öppnade något. Han studerade kortet av sin mor ett tag innan han märkte att något saknades...En av hans knivar...

Jag nynnade tyst för mig själv och strök med fingret över det vassa knivbladet. Om Nathan upptäckte att den saknades skulle han komma hit och leta först. Jag var tvungen att hitta ett bättre gömstället. Så jag började leta. Efter någon minut råkade jag på en lös planka. Med hjälp av kniven bände jag upp de sista spikarna och lade ned kniven. Sedan lade jag på plankan igen.

Nathan satte sig fundersamt på sängen. Någon måste ha tagit kniven...Men vem skulle ha hittat hans låda? I princip ingen gick in i hans hytt förutom han själv...Då kom han på. Det måste ha varit Clarie...Hon var ju den ända som varit där i...
Han gick ut ur sin hytt med snabba steg mot cellerna. Det var inte bra att hon hade en kniv, om någon såg den så skulle hon säkert få straff. Och kniven var en aning kär för honom...Han hade fått den av sin far på sin tioårsdag.
Han kom fram till cellerna och stannade utanför Claries. "När du var i min hytt...Tog du något?" frågade han snabbt.

"Dina byxor?" svarade jag snabbt och höll upp ett ben mot Nathan. Med ett självbelåtet flin tittade jag upp på honom. "Hur så?"