Sjunde året på Hogwarts

När Nicoline vaknade och tittade på klockan ryckte hon till och skyndade sig att göra sig i ordning för första lektionen. Hon struntade i frukost och gick till lektionssalen.

(Nu är Cara hemma )

"Tänk allt roligt vi kommer lära oss i år" sa Blaise och Cara höjde ett ögonbryn.
"Jag vill veta vad Amycus skall försöka lära oss" sa Cara.
"Hur är han?" frågade Draco och Cara funderade en stund. Hon såg sig omkring när de kom fram till salen. Utanför satt flickan som stirrat på Blaise dagen innan men hon verkade djupt försjunken i en bok.
"Han är speciell. Han är nog inte den bästa läraren och hans lektioner kommer bli tuffa, men han är tack och lov ingen idiot" sa Cara och log svagt.
"Hur tuffa?" frågade Blaise och Cara log emot honom.
"Oroa dig inte för det, jag lovar att skälla på honom om han skrämmer lilla Blaise, Blaise" sa Cara och log vänligt.

(Har du haft det bra? )

Nicoline sjönk ner med ryggen mot väggen, en bit ifrån de andra eleverna.

(Yay )

Solara ryckte till av rösterna och såg upp det var dem tre igen. Jaha, så de skulle ha svartkonst med Slytherinarna, trevligt. Och en ny lärare med, eller ja det visste hon ju, den där Amycus hade hon träffat någon gång förr, trodde hon i alla fall. Hennes far kände ju en del av dem, hennes blick såg ofrivilligt upp längst Blaise men hon sa inget utan lät blicken åter fara till boken, inte för att hon kunde koncentrera sig längre. Fler och fler elever kom och hon gav upp, stoppade boken i väskan och ställde sig upp och lutade sig mot väggen för att vänta på att bli insläppt.

(Jag har haft det as bra )

Cara reste sig upp när dörren öppnades, äntligen. Ibland hade hon inte tålamod att vänta. Något som hennes far inte var sen att påpeka. De gick in genom dörren, Amycus böjde lätt på huvudet när hon gick förbi och hon nickade kort. De satte sig längst bak. Hon tvivlade på att hon skulle lära sig något alls under dessa lektioner. Hon såg i över klassen, de visste inte vad som väntade dem.
"Ni kanske tror att det här kommer vara enkla lektioner, men ni har fel. Det här är igen semester" sa Amycus och Cara log. Han var sig lik.
"Vi skall börja med att lära oss crusius" sa Amycus och drog sin stav. "Låt oss se vem skall vi börja med?" Frågade han och såg sig omkring i klassrummet

Solara höjde ögonbrynet åt hans fråga. Hon satt längst fram som vanligt och hade redan gett upp att anteckna, detta kunde hon redan. Och lära sig? Lärde man det sig genom att se han utföra det på någon? Nej, men seriöst? En suck undkom hennes läppar, hon ville lära sig något, det var faktiskt därför hon var här. "Ville du säga något Scabior?" frågar Amycus vasst och möter hennes blick där hon sitter längst fram. "Inte mer än att vi knappast kommer att lära oss något av att se dig utföra det på någon annan. Det gör du bara för ditt höga nöjes skull, sir. Men det är inte jag som undervisar, så fortsätt för all del." säger hon artigt och ler vänligt mot honom.

Nicoline höjde blicken och tittade på eleven som satt längst fram och pratade med Amycus. Det var nog inte hennes smartaste drag, trodde Nicoline.

Cara log roat, Scabiors dotter var kanske inte så feg som alla andra. Eleverna satt orörliga när Amycus såg på dem. Han tittade bort från Scabiors dotter, Cara var tvungen att ta reda på vad hon hette.
"Jag kan hjälpa dig professorn" sa Cara tillslut. Hon hade mött Amycus förut och något var tvunget att hända.
"Cara" sa Draco förfärat men hon log bara.
"Miss Riddle" sa Amycus nästan nervöst.
"Jag tror inte professorn kommer skada mig så det är ingen fara" sa hon och log varmt emot Amycus. Han visste mycket väl vad som hände om han skadade henne, han visste också att hon precis som sin far hade ett häftigt humör. Hon tog fram sin stav. Hon ville veta hur hennes klasskamrater reagerar

Solara betraktade henne, Cara, jo det var hennes namn då hon hört Draco bekräftat hennes misstankar om namnet. Cara Riddle, vart hade hon läst det namnet någonstans? Eller ja det efternamnet, något fall med mugglare? Fast det kunde ju inte vara samma, för helblod såg hon ut att vara.
Hon betraktar dem där framme, det här kunde bli roande, vem skulle få ner vem först? Inte för att hon tyckte att man skulle använda crusio mot oskyldiga, för det var inte den trevligaste upplevelsen i världen precis.

Cara tittade på Amycus som såg mer nervös ut än vad hon gjorde. Hon nickade kort och han höjde sin stav. Hon visste att han inte skulle slås på riktigt, han vågade inte det. Men det gjorde hennes nästan mer irriterad, att någon inte utmanade henne på riktigt rädd för att skada henne. Hon parerade formeln och skickade tillbaka crucio. Hon hörde att vissa av hennes klasskompisar flämtade till men hon log. Det var en ny tid nu och hon behövde knappast dölja vem hon var. Amycus parerade den och skickade tillbaka crucio och Cara parerade den enkelt och suckade. Hon orkade inte leka längre, hon snurrade runt och skickade först iväg expelliarmus som Amycus parerade men direkt efter hade hon skickat iväg crucio ickeverbalt. Hon såg den träffa Amycus och la genast ner den. Amycus låg flämtande på golvet och Cara gick fram och räckte honom handen och hjälpte honom upp. Han såg skrämt på henne ett ögonblick innan han nickade.
"Professorn för göra bättre än så nästa gång" sa Cara leende och Amycus tittade på henne och sedan klassen.
"tjugo poäng till Slytherin." sa han och Cara gick och satte sig. "Om ni alla klarar det blir jag arbetslös men jag tvivlar på att ni kommer klara det. Börja öva på varandra nu" sa han.