Star Trek [PRS] Dragon Fantasy &Scorpius-Hyperion-Malfoy

"Det är bra för dig, Snow." säger han kort innan han tar av sig sin rock och fixar insträllningarna för ett hologram som han ska träna mot. D'Tan har ärr över ryggen och armarna, inte så djupa men dom ser ut att vara resultatet av en ganska hård träning.

Hon betraktar honom en kort stund och undrar var han fått ärren ifrån innan hon vänder sig om och fortsätter banan, kanske med mer precision än vanligt, bara för att bevisa vad hon kunde, att hon kunde mer än vad hennes titel som tolk innebar. Hon hoppar lätt över hindren och når snart slutet av banan.

D'Tan har inte sett mer åt hennes håll utan har varit upptagen med sin sak, slåss mot ett hologram. Han tränar sig mer i obeväpnad strid och ser fokuserad ut. Efter några så slutar han och sätter sig ner lite för att vila och dricka med en suck. "Mh.." han mumlar något på Romulan medans han sträcker på sig.

Kendra har betraktat honom då han slåtts och han är riktigt bra, verkligen bra, det syns att han vart med om det förr. Hennes svarta ögon tycks vara fästa på honom även om hon verkade ha tankarna på annat håll samtidigt som hon snabbt gör en fläta av håret för att ha det ur vägen.

D'Tan ler suckar och dricker lite till medans han lutar sig tillbaka och sträcker på sig och mumlar något igen innan han ser på henne med en intresserad glimt i ögonen, som han inte vet vad han ska tycka om henne.

Kestra märker hans blick och snor om en snodd på flätan innan hon hoppar ner från plattformen och går fram till honom, "Kan du lära mig? Du är duktig." säger hon med ett leende men är beredd på något ohövligt till svar.

"Du vill lära dig att slåss som en Romulan? kanske det..men jag utgår ifrån att du har disciplinen som behövs, om du inte har det, så vägrar jag." säger han i en ton som kan tolkas som vänligt, när det kommer från honom.

Hon nickar och ler, "Precis, och ja jag är disciplinerad." säger hon med en normal ton där hon försöker dölja sin iver även om den tycks utstråla ur hennes ögon.

D'Tan ställer sig upp och sträcker på sig. "Då kan vi börja nu." säger han i en sträng ton. "ställ dig framför mig på mattan, jag antar att du känner till etiken för att slåss såhär?" frågar han och ser på henne med vad som verkar var en lite road glimt i ögonen.

Kestra gör snabbt som hon blivit tillsagd och ställer sig framför honom. Hennes ögon visar ingen rädsla mer glädje och iver. Men hon skakar på huvudet åt hans fråga, "Nej, fick aldrig lära mig något om strider eller liknande." sa hon i en ton som inte avslöjade mer men det var hennes far som hindrat henne, förbjudit henne då han ansåg att kvinnor inte hörde hemma där.