Privat rollspel mellan Mort och Mily

Thereses lågor brände mannen så han släppte henne. Hennes lågor slocknade och hon så på manen.

Så hörde han sångarens sista skrik och blev distraherad. Sångarna var inga slagskämpar men någon hade dödat henne. Så kände han den enorma smärtan då en av jägarnas svärd stack honom i låret. Jägare grinade stort emot honom.
"Du är död nu", väste han men i nästa stund såg Ramuh ett svärd genom hans hals.
"John", andades han genom smärtan och såg mannen som var hans andra befälhavare, hans högra hand.
John log stort emot honom och så såg Ramuh att flera av deras män levde och var där med dem.
"Vi skickade Grith efter flickan", sade John och Ramuh stelnade till.
Grith var en ung man, knappt nått upp i sin mandom men då det var krig så var det och varje man behövdes. En kall kåre gick längst hans rygg, instinktivt visste han att något var fel. Så försökte han ta ett steg men föll och mindes låret. Han drog ut bladet och såg hur det försvann likt rök framför sina ögon.
"Du blev skuren", sade en äldre man och alla stirrade storögt på honom.
De alla visste vad det innebar.

Therse undrade vart dessa lågor kom från kom det från henne men varför?? Hade hon en hemlig kraft inom sig?? En kille kom fram till henne han verkade vänligt sinnad och hon földe med honom till killen som hade tagit henne från jorden.

[Haha, du brände mannen som kom och skulle hämta Therse (?) ]

De andra stirrade på honom och Ramuh stirrade tillbaka.
"Det är lika bra att få det gjort", muttrade han till dem för att sedan upprepa sina ord högre och klarare.
Den som blivit sårad, om så bara ett ytligt sår av ett av jägarnas vapen skulle själv förvandlas till en jägare. Först långsamt men sedan snabbare.
Ramuh greppade hårt tag i sitt svärd.
"Berätta för Rinna att jag älskar henne", sade han och höjde svärdet för att ta sitt egna liv.

(Nej det var en annan av männen som atackerade dom och mannen som skulle hämta Therse kom senare hehe)

Therese går med killen som skulle hämta henne

[Inte i mina tankar, hade varit roligare om hon brände honom. x) Men skit samma, vi kör på ditt spår. ]

Ramuh skulle precis stötta svärdet i sin mage då någon knuffade till honom hårt. Han föll och ilskt slog han till vem det än var som hade knuffat honom, John.
"Nej", sade John som låg bredvid honom.
Några av de andra männen tog Ramuhs vapen och band honom. De alla kände honom, de visste hur envis han var och han fick alltid sin vilja igenom.
"Så ni vill hellre bli en av dem än att låta mig dö en värdig död."
Ramuh suckade. De band honom hårt men han skulle ta sig ur på det ena eller andra sättet.
"Du kommer inte bli en av dem", sade John efter en stunds tystnad, "håll honom under uppsikt. Se till att han inte flyr och minst två män vaktar honom. Om något händer hämta mig."
Ramuh försökte se det hela ifrån en utomståendes ögon. Det skulle verka som om John och männen tagit en fånge som de var yttersträdda för.

[HAHAHA; vilket mysko inlägg men hoppas du står ut. x) ]

Therse kom fram till de andra och hon kände som att hon hade missat något.

"Bra att flickan är här, då går vi", sade John och någon drog upp Ramuh på fötter.
Ramuh log emot flickan som han ännu inte visste namnet på. Då han fick en hård knuff i ryggen började han långsamt att gå. Samtidigt kom John fram till henne och bugade djupt.
"Du utvalde, ursäkta att vi inte har ett varmare välkomnande till dig men så fort vi kommer till staden under marken kommer du att välkomnas bättre, det är inte långt dit ..."
Ramuh slutade att lyssna till Johns smörjande.

- Ok sa Therse och tänkte utvalde dit och utvalde dit tillslut kom de fram till staden. Det här är vad hon kallade under mark tänkte hon och såg sig om i den fina staden.

Så fort de var under mark förde de Ramuh emot ett av fängelserna och han förstod dem men innan de nådde fram stoppades dem av pästinnorna.
"Är det han?" frågade en av dem med sina obehgaliga röster.