PRS mellan Mikaela120 och Selma...

"Vaddå? Har du smakat spya?" frågar han.
"Nej, självklart har ingen av oss gjort det", säger jag och ger honom en vass blick.
"Fy för maten... Man kan inte ens kalla detta potatis!" säger jag och spetsar min potatis och håller upp den.

Jag ger Selma en irriterad blick.
"Ja, faktiskt, när man spyr så känner man smaken."

"Man känner magsyran bränna..."

"Nope, för sekunden efter kommer spyan"

"Jaja", muttrar jag.
Jag sneglar på honom och ser att han brer mackan samtidigt som han börjar prata med oss.
Jag glider in i min egna värld och nickar och skrattar på vissa ställen.

Jag dricker lite vatten.

"Dags att gå ut på rast", säger Linn åt oss. Jag ställer mig upp, plockar undan allt och går och lämnar det.
"Ska vi dra till skogen?" frågar jag Mikaela.

"Mm" säger jag frånvarande och tar på mig jackan.

"Bra! Ska vi till dubbel v b?" frågar jag och använder namnet vi har på alla ställen så att inte resten av klassen kommer efter som de ibland brukar. Jag tar ut håret ur jackan och sätter fart mot skogen med Mikaela i släptåg. Mina tankar vandrar vidare till boken som jag bara har tänkt på sedan jag berättade allt för Nina.
Jag är glad att hon inte avvisade min idé och sa åt mig att det kanske var värt att satsa.
Den pirrande känslan i magen återvänder och jag kan inte låta bli att hoppas.
Tänk om jag verkligen lyckas?

Jag går funderande efter Selma. Hon har bettet sig konstigt på sistone.