Albus Dumbledores dotter

Amizng!!!
Undrar vad det är som har hänt!

Ny l
Sare!

Ny läsare!!!


JÄTTE BEA!

Mera!

Superägigt kapitel!

Spännande!

Jätte bra!!!! Åååååhh längtar till nästa kapitel!!! ♥♥♥♥<♥♥

Vi sätter oss ner och hon börjar berätta: "Okej, så jag satt där och han var där och jag bara oj och så tog han min hand och så ställde jag mig upp med hans hjälp och så innan det så läste jag på anslagstavlan och umbridge tanten har infört någon förordning hon ska granska lärare och jag fick ett sår på knät men skit samma!" Sa hon och jag blinkade "ursäkta?" sa jag och tittade dumt på henne "jag tror inte att jag hängde med, kan du ta det lite långsammare?" Frågade jag och hon nickade. "Okej, när jag skulle gå ner och äta frukost fanns det någonting nytt på tavlan så jag gick fram och läste när du hade näsan i din bok, och det stod att proffessor Umbridge ska granska alla lärare och se om de håller måttet, och hon kan tydligen även avskeda dem!" sa hon och hennes mun blev till ett tunt streck, innan hon log. "Men när jag skulle gå ut därifrån var Harry och de precis bakom mig, och sedan blev det jätte pinsamt för jag snubblade på någonting Peeves lagt ut, och jag gjorde ett sådant här riktigt ograciöst fall. Men då kom han fram och räckte mig sin hand och hjälpte mig upp, sedan tittade han mig i ögonen innan Ron Wessly drog honom därifrån!" Sa hon och nästan studdsade på stolen, hon var allt för glad för att jag skulle kunna påpeka att det fortfarande var en aning otydligt och snabbt pratat och att man uttalar Rons efternamn Weasley, men i stället log jag. "Jag sa ju att han gillar dig!", men hon skakade på huvudet "han gillar säkert den där nörden!" Sa hon och jag visste direkt att hon menade Hermione. "Hermione Granger? Cho, tänk efter. Varför skulle han göra det när du går på samma skola?!" Sa jag och log för att muntra upp henne. "Hon har bra betyg" sa hon och tittade ner i golvet. "Ja, men inte mer än så!" Svarade jag trots att jag inte visste om hon var trevlig eller inte. "Ingen skulle någonsin välja mig framför kaninen!", Hermione kallades fortfarande så av några i Ravenclaw och betydligt fler i Slytherin, trots att hon fått sina kanintänder borttagna. "Cho! Säg inte så, du känner henne ju inte ens!" Sa jag och la huvudet på sne. "Nej, men jag har sätt henne tillräckligt många gånger!" Sa hon och jag kan inte låta bli annat än att ge henne ett poäng för den.
"Jag tror bara inte att han är hennes typ, punkt. Okej, vad var det du sa om proffessor Umbridge?" Frågade jag och hon öpnade sina tårdränkta ögon (snälla, inte nu vännen! Tänkte jag, men förgäves) en tår rann ner för hennes kind. "Jo, hon ska granska alla lärare och om de är för dåliga avskedar hon dem efter några veckors test" snörvlade hon. "Oj då!" Svarade jag. Redan första dagen tyckte jag illa om henne. Sedan tittade jag på klockan; Tio minuter tills första lektionen! Jag hoppade upp. "Cho, vi måste skynda oss, vår första lektion är spådomskonst och det tar en stund att komma upp dit, så kom!" Sa jag och tog tag i hennes hand. Jag sprang upp och tog tag i våra väskor och sedan rusade vi båda mot salen för spådomskonst. Tre muniter kvar, skulle vi hinna?

________________________________

Jepp, en litet kapitel i alla fall. Ska tyvärr ut med hunden nu så hann inte göra det längre, men vi får väl se när nästa kommer!
Vill även tacka alla som bevakar, kommenterar och gillar! Tusen tack!!! ♥

Superbra! Men tänk på lite stycken, så att det blir enklare att läsa.

Nej vad söt Cho är! Awezume kapitel!

Jätte bra!!! Du är jätte duktig!!!

Skriv mer!