Du är allt - Dramione

Ny läsare! *bevakar*

Jippie!!!! Va kul!!! *försöker hoppa men eftersom jag sitter ner går det inte så bra*

När kommer det mer?

Snart. Jag har varit trött senaste veckan pga att jag har ont i mina knän och hissen i skolan är trasig så jag har haft ont och inte orkat.

Super! Ny läsare!

Synd men jag vill absolut inte stressa!

Love!!

Okej. Stressa inte. Bara lite...

Hallå! Förlåt att jag inte har skrivit på länge! Det här kapitlet kanske blir lite kort för jag får inte vara inne länge till!

kapitel 7

"Vad vill du Mione gumman?", undrade Ron.
"Jag vill säga en sak",svarade jag tvekande.
"Vad som helst, älskling", mumlade han i mitt hår.
Det kändes bara obehagligt.
I några sekunder föreställde jag mig att det var Draco som satt där och kysste mig i håret, men jag sköt undan den tanken.
"Alltså, jag vet inte riktigt om du verkligen vill höra det här", sa jag
" Jo, det vill jag för då får jag höra din ljuvliga röst"
Men sluta!!!! Tänkte jag. Sluta!!!!
"Jag vet inte hur jag ska säga det här...eh", jag kunde inte säga det här. Det bara gick inte
"Säg det bara Mione!"
"eh... Alltså...jag... tycker att din tröja är ful", det var det första jag kom på.
Ron tittade förvånat på sin senaste julklappströja som var rödbrun..som vanligt.
" Var du tvungen att göra en så stor sak av en så liten sak? Du vet ju att jag också tycker att den är ful", sa han
"Jag vet",mumlade jag.

När jag den kvällen skulle gå och lägga mig så såg jag att det låg något på min koffert. Ett brev.
Jag sprättade upp kuvertet och det trillade ut en blått papper som jag vecklade upp och började läsa.


hope you like it!

Awesome!