Drakryttare

Hon ler mot honom, det var gulligt att se honom rodna sådär inte många som gjorde det. "Tråkigt att höra, vart bor du nu?" ler hon mjukt och nickar smått och ser ner i golvet, för att inte visa hur ledsen hon var över det. "Jo, det var det, vi bodde tillsammans, han hade vårdnaden om mig...och så." mummlade hon fram.

Han fumlade nervöst med dragkedjan på jackan och sade med så cool röst han kunde "Ensam. När han dog tog jag övet stugan. Inget mer med det." men för honom var det egentligen mer med det. Han saknade honom.
"Jag beklagar, verkligen." upprepade han och hörde hur dumt det lät. Men han hade aldrig varit särskilt duktig på att få kontakt med människor. Bara att försöka var ett framsteg.
"Jag hoppas du är okej."

Hon himlar irreterat med ögonen då han försöker vara cool, sådana människor hade hon verkligen inget till över för. "Som mig då, eller ja hans lägenhet." säger hon bara och rycker på axlarna, "Klart jag är okej, jag saknar honom något enormt. Men jobbar efter skolan för att ha råd med hyra och allt och ja för att plugga vidare." säger hon och låter obekymrad även om det inte var helt okej.

Han höjde på ena ögonbrynet och sa med smått upphetsad röst "Jag jobbar också av hyran! Jag får bra betalt som pizzabärare. Kanske lite mer än vad jag förtjänar.." säger han, och glömmer bort att försöka vara, ja, cool.
Han tänkte tillbaka på Raind som alltid såg till att han trivdes och fick bra betalt. Han verkade förstå, mer än någon annan. Kanske med undantag från den här tjejen.
Han undrade vad Raind skulle göra när han upptäckte att Zyne inte längre kom, att han var borta.

"Det låter ju bra." ler hon och gillar hon honom genast bättre då han inte låtsades vara den där coola snubben. "Och du." sa hon smått roat och såg på honom, "Ta och skippa den där coola attityden, den klär dig inte och jag gillar inte folk som håller på så." säger hon ärligt till honom.

Han ser generat bort.
"Ja.." han saknade ord på det hon sa. Skulle han bli arg av hennes näsvishet? Glad av hennes ärlighet? Sårad av hennes tillsägelse? Eller bara skita i det?
"Vad jobbar du med då?" frågade han istället. Ett femte alternativ.

"I en matvaruaffär, du vet sitta i kassan och ställa upp varar." säger hon smått utråkat, hon gillade inte sitt jobb, men pengar var nödvändigt för hennes överlevnad överhuvudtaget.

"Bättre än inget. Mitt är väl okej, lite trist i längden faktiskt.." svarade han och sökte med blicken efter Halt.

"Sant" sa hon och Halt kom in till dem med varsin tallrik med mat, något slags kött och grönsaker. "Håll er tillgodo, snart är även kläderna klara." ler han lätt.

Zyne tar lättat emot tallriken med mat. Han hade inte ätit sedan frukost, inte för att han visste vad klockan är, men har var rätt säker på att den var över fyra.