De 5 elementens folk

Det kommer mer när min bror har lämnat datorn!

Bara måste bevaka! Superbra

När kommer det mer?
(Ifall det kommer mer)

När jag får tid att skriva så kommer det mer.

Ok

Nu kommer det mer!

”Vart är vi på väg nu då?”, frågade jag. ”Det kommer väl inte att komma en ännu större port, eller?” Sallie skrattade.
”Nejdå, den porten som kommer nu är liten. Eller, ja. Ganska liten.” Sallie satte fart framåt, jag fick lov att småspringa lite efter henne för att kunna komma ikapp.

”Varför är drottningen så viktig? Ni kan väl bara utse en ny drottning eller kung om det händer henne något?”, sa jag efter ett tag. Sallie stannade upp och vände sig mot mig.
”Det är inte så lätt, Liana. Vi har bara haft 5 kungligheter hittills, för att här föds man inte kunglig. De få kungligheter vi har haft var födda ur jorden och dem fick lov att genomgå ett test. Ett test om vilka krafter dem skulle kunna utveckla.”
”Födda ur jorden? Hur menar du då?”, frågade jag och tittade in i Sallies ögon. Hennes isblå ögon såg nu mycket mörkare ut.
”Vart tjugonde år får Livets träd nya knoppar, det kan vara en knopp, eller flera stycken. Och inuti dem här knopparna ligger det små jordfoster. När jordfostrena är mogna så förvandlas dem till små barn.”
Jag nickade. ”Och sedan så genomgår de små jordbarnen testet. Det barnet som har störst chanser att kunna utveckla sina krafter kröns till kung eller drottning.” Sallie vände sig om för att börja gå igen, men hon stannade upp när jag frågade vad som hände med dem andra barnen.
”Dem dör.” Jag flämtade till. ”Dem jordbarn som blir över åldras fortare. Dem åldras väldigt fort. Redan en timme efter att dem har genomfört testet skrumpnar dem ihop som äpplen och dör. Bara sådär!”
”Men det är ju… Det är ju orättvist! Varför ska bara ett av jordbarnen få fortsätta att leva?”, frågade jag upprört.
”Det bara är så, Liana. Och så har det alltid varit.”, sa Sallie sorgset.
”Det är ändå hemskt…”, sa jag tyst och sedan så började vi gå igen.

”Och vad heter den här unga flickan då?”, frågade den sista portens vakt och tittade på mig. Det som var annorlunda här var att vakten stod utanför porten och inte innanför, som dem andra två hade gjort.
”Ehm… Liana Cederroth.”, sa jag tyst. Och tittade sedan på Sallie.
”Hon är ny förstår du och vi ska skriva in henne nu, om du nu vill släppa in oss vill säga.”, sa Sallie och tittade på vakten.
”Är du säker på att hon inte är en spion åt Andarna då?”, skrattade han.
”Ja, jag är säker. Så var snäll och släpp in oss nu.” Sallie tittade på vakten med en sträng blick. Vakten teg och låste sedan upp porten och vi gick in. Sallie måste verkligen vara en person som alla respekterar.

Jättebra!
(Förlåt om jag låter otrevlig men jag läste nyss några regler och berättelser som inte hör ihop med HP ska vara i kreativitetetsforumet bara så du vet.)

Braaa!!

Awesome!

Jag vet det. Men jag har absolut ingen aning om varför jag lade upp den här när jag visste att den skulle vara i kreativitetsforumet.