Arvtagaren privat

- Arya är du kär i någon?
- Varför skulle jag vara det?
- Inte vet jag, Firnen sa det.
- FIRNEN!
Jag tittade ner mot marken och såg till min stora förvåning skuggorna som försökte döda oss.
- Kom, vi landar, sa Arya.
Vi var först, de andra var en kilometer bakom. Vi sänkte oss ner mot marken men skuggorna var snabba och omringade oss.
- En av er måste följa med oss annars kommer ingen av er här i från.
- Aryana jag gör det sa Arya.
- Nej, skrek jag, du får inte.
Arya tog av sitt diadem som hon hade och gav det till mig.
- Du blir drottning av alverna medans jag är borta.
- Jag kan inte ta imot det.
- Jo du måste. Jag följer med er.
Arya fick mig att lova på det gamla språket att inte
följa efter henne och stoppa dem som förskte
När de försvann med henne och draken kröp jag ihop på marken och kalla tårar rann ner för kinderna.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
det blev lite långt

Spelar roll
--------------------------------

Jag och Eragon flög bredvid varandra.
-Du Enya, vad känner du för Murtagh? frågade han försiktigt.
-Inget, varför undr.... SAYN?
-Förlåååt, sa han så gulligt han kunde.
Eragon skrattade.
-Jag ska inte säga något, jag lovar.
Plötsligt såg jag Aryana sitta på marken gråtandes.
Hon hade Aryas diadem. Sayn dök ner till henne och jag sa:
-Vad har hänt, var är Arya?
Aryana snyftade bara.

- Var är hon? undrade Eragon.
Jag pekade åt hållet där Arya, Firnen och skuggorna hade försvunnit.
- Dimond berätta sa jag genom vår lilla länk.

Diamond berättade och både jag och Eragon började gråta.
Murtagh kom flygande och landade.
-Vad har hänt, var är Arya?
-Borta, sa jag gråtande.
Sayn var också ledsen.
Plötsligt föll jag ihop och fick kramper. Arya, som var en av mina bästa vänner, var tillfångatagen av skuggor!
Murtagh drog upp mig på fötter och lyfte upp mig på Sayn.
-Vi måste hitta ett säkert ställe
-VI MÅSTE RÄDDA ARYA!
Men Sayn, Följde efter Murtagh och Törne som var på väg bort

- Ni får inte, jag ko mmer stoppa er.
- Varför?
- Jag lovade Arya på det gamla språket att inte göra det och stoppa den som försökte. Jag kommer ta till våld om ni gör det endå. Jag vill men jag kan inte. Hon vill inte bli räddad.
De andra var på väg att lyfta när jag stoppade dem med en besvärjelse.

Sayn fortsatte att följa efter Murtagh, trots att jag försökte få honom att vända för att rädda Arya, men Sayn sa:
-För din säkerhet, hon kommer tillbaka, jag lovar.
Murtagh saktade in och sa:
-Vi måste stanna, annars kommer du att dö.
-Jag började gråta igen och föll av Sayn, jag föll, sedan landade jag och alt blev svart

Jag såg enya fall och hoppade på Domind och lykadees fånga upp henne, jag hade gjort nått dumt jag gjorde så att hon föll.

Jag kände att jag inte hade landat på något som kändes som pinnar, Jag öppnade ögonen, Diamonds klor!

- Hon vaknar, mumlade jag.
Jag hade fullt upp med att komma på vad som var felet med henne. Plötsligt ryckte jag till, jag hade lika dana kramper som Enya. Var det bara vi alver som kunde känna det?. Eragon såg ut som om han var påverkad fast inte i lika stor grad.

Jag låg på marke bredvid Aryana.
Hon ryckte till och jag förstod att hon hade kramp.
Var kom den ifrån, jag hade ju också fått.
Jag tittade på Eragon som stod och pratade med Murtagh.