Hungerspelen (Rollspel)

(nej hon hade inte komit tillbaks än xD^)

Jag vet? Nu fattar inte mer jag? ^^

(Asså hon hade inte kommit tillbaks från sjön)

Jag lutade mig försiktigt över vattnet och fyllde flaskorna med vatten. Det gick bra, jag ramlade inte i och jag blev inte blött. När jag ställde mig upp snubblade jag på en sten och ramlade i. Jag skrek efter hjälp. Karriäristerna kom springandes och jag kom upp. Jag var blött men jag kunde ändå springa. Vi sprang så fort vi kunde tillbaks till trädet.

Charles hör att stegen kommer närmare och han tittar upp mot lövtaket för att försöka se vem eller vad det är som kommer mot honom. Han drar en lättad suck då det bara var en kronhjort. Vad gjorde en kronhjort här? Levde dom verkligen på höga höjder? DEt enda han visste om dom var att dom åt bark, löv knoppar svamp och andra skogssaker. EFtersom kronhjorten inte sett Charles än tar han tillfället i akt och kastar kniven mot hjorten. Att kasta knivar var han inte lika duktig på som att hugga med den men han hade lyckligtvis tur och träffade hjorten framme vid bröstet. Hjorten faller ihop och Charles kryper ut från sin grop med lövtak och springer sedan fram till den nästan döda hjorten. "Förlåt, men jag måste äta för att överleva" viskar Charles och tar ut sin kniv och hugger den igen. Nu var den död.
Charles känner då att han inte heller kunde överleva utan vatten men vet då inte vad han ska göra. Han tar tag om den döda hjortens framben och släpar den ner i gropen. Den får nätt och jämnt plats och Charles lägger över lite fler löv innan han joggar mot havet som låg nedanför stupet.

Okej xD ^^
Karriäristerna sprang iväg för att Elli ropade efter hjälp. Samtidigt dom var borta skynda jag mig ner och sprang till ett annat träd nära.

Kattie hörde springande fot steg. Hon tittade ner mellan grenarna. Karriäristerna var borta men hon såg en tjej springa från trädet där dem setat till ett annat. Kattie höll sig stilla och tyst medans hon iaktog flickan.

((OFF: Förlåt men kan ni skriva lite längre inlägg? DEt är roligare att läsa då och det blir inte så mycket att läsa för dom som kanske fortfarande sover eller är utomhus.))

När vi kom fram var hon borta. Vi hade i alla fall vatten nu. Vi gick tillbaks till ymnighetshornet där vi hade alla våra saker. Vi packade ner lite mer mat i våra ryggsäckar och killen från distrikt 2 tog med sig en pilbåge. Vi sprang tillbaks till skogen.

Ja,det är det som är grejen

((Gud vad ni vaknar tidigt! ))

Rosemary vaknar och sträcker långsamt på sig. Solljuset skiner in genom grottans mynning, och hon inser att hon måste ha sovit ganska länge. Hon minns att hon drömt en ganska underlig dröm; Hon hade blivit jagad av en björn, så för att komma undan hade hon klättrat upp i ett träd. Men då hade björnen förvandlats till den där stora killen från distrikt 7 och han hade började hugga i trädet med hjälp av en enorm yxa. Trädet föll, men Rosemary höll sig kvar i luften som om hon svävade. Sedan hade hon vaknat.
Rosemary ställer sig upp och skakar av säcken hon sovit på. Det hade inte varit särskilt bekvämt, speciellt inte om man jämför de mjuka sängar hon fått sova på i huvudstaden.
Hon äter ännu ett kex och lägger sedan ner resten av sakerna i säcken som hon slänger över axeln. Nu behöver hon hitta vatten. Hon klättrar upp med hjälp av repet och ser sig om. Tystnaden ekar mellan träden. Hon befinner sig antagligen rätt långt bort från de andra spelarna. Rosemary hukar sig ner och känner på marken. Den är torr. Hon börjar gå åt det håll hon kommit från igår, tillbaka mot hornet, men hon vill helst inte komma för långt bort från sin grotta.