Månsken

Awesome

Supeh ;DDD

brabrabra

SuperSuperSuperSuperBra!

Tack så mycket allihoppa

Kapitel 9

Jag vaknade långsamt. Det tog ett tag att förstå var jag var, men till slut kom jag ihåg det mesta av natten. Jag tittade åt höger och såg mina kläder ligga i en klump, men de var inte sönderrivna. Antar att jag han ta av mig dem. Tur det, för annars hade jag fått i princip vandra naken in till skolan, inte så kul det. Jag satte raskt på mig kläderna och borstade igenom håret med fingrarna och tog ut saker som löv och sånt. Jag började gå mot den kurs jag trodde att slottet låg och förhoppningsvis hade jag rätt. Jag gick väldigt länge, men i och för sig, jag hade ju sprungit riktigt långt in i skogen. Och jag hade rätt, snart syntes Hogwarts. En del av mig ville hitta Hogwarts, och en annan del ville inte hitta slottet så jag hade nånting att skylla på för att inte komma tillbaka.

Jag vandrade in i slottet så diskret sim möjligt. Och jag tyckte jag lyckades rätt så bra, men det var i uppehållsrummet det gick fel. Jag steg in men där satt redan Remus, Peter, Sirius och James. Peter märkte mig.
- H-Hej! Sa han.
Allas blickar vändes mot mig. De tittade på mitt rufsiga hår och mina smutsiga kläder.
- Men vad ar hänt med dig? Frågade Remus.
Jag försökte snabbt rätta till rufset i håret.
- Nej, nej, benet, sa Remus.
Jag tittade ner på mitt ben och upptckte en djup skåra som fortfarande blödde. Det hade jag inte märkt. Antar att jag var van med större smärtor.
- Inget som någon av er behöver bry er om, sa jag bestämt.
Sirius rynkade på ögonbrynen.
- Jag tycker du ska ner till Madam Pomfrey och undersöka det där, sa Han.
- Tycker du? Sa jag trotsigt.
Han nickade.
- ingen frågade vad du tyckte, sa jag.
Han flinade.
- Ska du hålla på så här igen? Frågade han.
- J-jag t-t-tycker som S-Sirius, sa Peter.
- A-alltså om det d-där att g-g-gå t-till s-sjukhusf-flygeln, skyndade sig han att tillägga.
- Jag med, sa Remus allvarligt.
James sa ingenting, han bara studerade mig.
Jag hade precis tänkt gå, när Sirius sa
- Stop, hallå du går ingen stanns.
Han reste sig upp och blockerade tjejernas sovsal.
- Flytta på dig, sa jag mellan sammanbitna tänder.
- Nej.
Jag försökte gå runt honom men han stoppade mig genom att gripa tag i min handled. Han var stark, men han visste inte hur stark jag var.
- Släpp mig!
- Nej, du ska till sjukhusflygeln.
- Aj, det gör ont Sirius, Släpp!
Han släppte genast men klev inte ur vägen.
- Sista varningen, sa jag.
Han rörde sig inte ur fläcken.
Så, jag gjorde det som behövde göras för att inte avslöja min hemlighet. Jag knuffade Sirius det hårdaste jag kunde mot väggen. Han föll ihåp på golvet men tittade på mig och sa
- Aj, sådär behövde du väll inte göra.
Jag sprang snabbt upp till mitt rum och hörde James som skrattade.
- Tjejen är ju starkare än dig, sa han.

Jättebra

superduperultramegafoxyawsome

Lovelovelovelovelove!!! ♥♥♥♥

Älskar sista meningen. HAHAHAHAAAAAA!
Men iofs hela slutet. Och hela kapitlet!!

Tack så mycket allihoppsi