~~Hedviggs liv~~

Förlåt att jag inte har skrivit

Jag skriver nu...


-Va? Sa jag oförståeligt.
-Vad är skillnaden mellan en animagus och ett djur? Läraren tittade på mig.
''Det här borde jag veta!''
-Öhh, en animagus är en människa som kan förvandla sig till ett djur, och ett djur är bara ett djur, förklarade jag.
-Inte riktigt miss.. öhh, vad var det? den pipiga rösten hördes igen.
-Chang, professorn, muttrade jag.
Han suckade och fortsatte att prata om animagusar.
Jag tittade nervöst upp på Harry.
Precis du vände sig Harry om och våra ögon möttes.
Snabbt som attan tittade jag ner i boken igen och låtsades att jag hängde med.
Joanne skrattade till.
Jag tittade frågande på henne.
Hon log och pekade mot Harry och sedan på mig...

bra!

Tack allihopa

Kapitel 6
Med ett generat leende bet jag mig i läppen.
Lektionen var nu slut och vi hade en timmes hål timme tills nästa lektion.
Carolle och jag gick till Ravenclaws uppehålls-rum.
Jag hade nästan helt glömt bort Harry tills jag faktiskt såg honom.
Alldeles försent vände jag mig om och fortsatte vidare med Carolle.
-Jag är hungrig! Tjöt Joanne som precis hade dykt upp.
-Vi går till köket, sa Carolle hemlighetsfullt.
-Va köket? Gapade jag och Joanne i mun.
Carolle skrattade listigt och drog med oss till köket...

Jätte bra men försök skriva längre kapitel

^^ ja det är bra! Men lite kort

okey

Jag skriver ett inlägg nu men jag kommer inte att hinna skriva mer resten av veckan, tror jag för jag ska åka skidor i Lindvallen, Sälen.


-Hur ska vi komma in i köket? Joanne var helt förvirrad.
-Hihi, det ska ni få se, fnittrade Carolle.
Utan att bry sig om det gjorde ont drog hon med oss till en tavla med en fruktskål.
-Blunda! Sa hon bestämt.
Jag suckade och stängde ögonen, när jag öppnade de igen var det en dörr där tavlan nyss hade varit.
-Kom in! Bestämde Carolle.
Utan val gick Joanne och jag in i rummet.
Nu var vi inne i rummet och då kunde man tydligt se att det var köket.

Köket kryllade av det som Joanne kallade ''husalfer.''
''Husalferna'' sprang omkring och viftade med köksredskap.
Carolle harklade sig:
-Skulle ni kunna göra några vanilj och smultronbakelser?
Alferna nickade glatt och rusade genast iväg för att uppfylla hennes önskemål.
Några minuter senare kom alfen som Carolle hade ''beställt'' bakelser ifrån med en bricka med utsökta vanilj och smultronbakelser...

Det är bra! Men försök att skriva längre!

Ja.
Försök att skriva längre.
Man kan tro att du har ide torka när du skriver så korta kapitel.

förlåt att jag inte har skrivit, skriver mer efter kommentar..

Kommer nu

Kapitel 7

Efter alldeles för många bakelser började vi röra oss till nästa lektion som jag såklart hade glömt vilken det var.
För stolt för att fråga följde jag efter Carolle eftersom Joanne hade glömt en bok hon skulle använda.
Utan att fråga vilken fortsatte Carolle och jag vidare.
Carolle stannade och tittade desperat omkring sig innan hon drog upp sin stav.
-Carolle, vad gör du? Undrade jag förundrat.
Istället för att svara mumlade hon något till en vägg och konturerna av en dörr uppenbarade sig framför henne.
-Vad är det här för ställe?! Skrek jag nästan.
Carolle skakade på huvudet och öppnade dörren.
Med en handgest visade hon att jag skulle gå in.
Misstänksamt gick jag in och spärrade upp ögonen av den konstiga omgivningen:
Väggarna var täckta med blåa och vita rosetter och mitt i rummet var det ett runt bord, två stolar och ett ljus.
-Sätt dig, sa Carolle.
Jag lydde och satte mig ner på en av dem två stolarna.
Carolle satte sig också ner mitt emot mig och sa:
-Jag vet din hemlighet...