psykisk hälsa

I och med att folk ofta självdiagnostiserar sig eller träffar inkompetent vårdpersonal så är det oftare det fäller än friar.
Att låta en sjukdom definiera vem man är är en genväg som tyvärr oftast gör med skada än nytta.

så du menar att antingen får man fel diagnos eller också så hittar man på? man kan vara psykiskt sjuk ..

Det verkar som om du inte läser vad jag skriver. Jag menar att många får fel diagnos eller tror en massa utan att ha fått en diagnos bara för att förklara ett mående som är naturligt och inte en sjukdom.
Jag är mer än medveten om att man KAN ha psykiska sjukdomar, men jag är också mer än medveten om att det är farligt att placera sig i ett fack och låta ett beteende styra ens liv om man kan låta bli.
Om man ger sig själv en diagnos eller får en felaktig sådan så kan det förstöra hela ens liv. Läkare är långt ifrån gudar och just psykiatri är en svår vetenskap att agera helt rätt i.

Allt jag säger är att allt inte måste vara psykiska sjukdomar, att en del måenden och beteenden är normala även om det inte känns så... samt att man aldrig skall låta det definiera vem man är även om man är sjuk - för man är så mycket mer än bara en sjukdom.

men det är inte alla som gör så som du tror. de verkar ju som att du tror att alla hittar på eller får fel diagnos.

jag har inte sagt att man är sin sjukdom. jag sa att de kan kännas lättare att få en stämpel på det så man lättare kan förstå varför man är som man är. de hade jag tyckt iaf

Jag är otroligt osocial men här går det bra att prata men irl kan man knappt prata med mig

Nu lägger du åsikter på mig som jag inte har. Det blir nog lättare om du läser igenom ordentligt vad jag skriver.

Det är inte lättare. Bara för att någon säger att man har en diagnos så betyder ju inte det att man förstår VARFÖR man har den diagnosen eller hur man skall göra för att hantera den. Det finns liksom ingen standardmodell för hur man gör för att må bättre utan är olika för alla människor.

jag läser vad du skriver. du verkar inte läsa va jag skriver. jag sa inte att man förstår varför man har diagnosen eller hur man ska hantera den. bara att de kan kännas lättare att förstå varför man är som man är. jag visste inte vad de va me mig innan dom sa att jag hade social fobi. jag trodde att jag bara var blyg. men jag har faktiskt en fobi för att vara med folk, prata, umgås.

Har inte fått någon diagnos... Men är ganska säker på att jag har fobi mot sniglar och någon sorts ångest-problem(antagligen generell ångest, men jag vet inte). Tror att jag har någon lätt form av tvångstankar också... Kanske paranoid personlighetsstörning också. Men jag vet inte.

Jag ville aldrig bli diagnostiserad när jag mådde som sämst. Jag var rädd att de skulle sätta mig på diverse mediciner, som jag sen antingen skulle bli beroende av, eller överdosera på...

Inget vad jag vet iallafall, skönt. c:

Vill någon spy ut lite klagomål över något, uggla mig. :3