(PM)Jag hatar din blotta existens

Suuuuuuuuuuuuper bra!!!!!!!!! *bevakar*

Bäst, skriv mer! Snälla, söta, rara? *helt beroende*

^ håller med!♥

Snälla, snälla, snälla, skriv mer

Jess
"Oj!" Utropar Jess när hon kliver in i sovsalen i den västra flygeln. Förstaårseleverna har blivit tilldelade rummet högst upp och förutom utsikten, som i sig är rätt överväldigande, är rummet i sig tillräckligt för att få eleverna att stanna i dörren och undra om de har kommit rätt. Eller det vill säga, alla kvinnliga förstaårselever, pojkarna skulle sova högst upp i den östra flygeln vilket betydde att Jess inte skulle träffa Jean någon annan gång än under gemensamma raster och lektioner. Det känns en aning ledsamt, men Jess tänker inte mer på det nu.
Flygelns väggar är ljust krämfärgade och rummet är i samma storlek som en mindre sal. Längs alla väggar står vita sängar med blågrå överkast utplacerade med lagom stort mellanrum för att man ska få plats med sina saker. Under sängarna finns utdragbara lådor med handtag av vit sten som skulle kunna vara marmor.Här och där sitter ljusstakar av blänkande silver utplacerade på väggarna.
Jess går fram till sin svartlackade koffert som står prydligt bredvid den säng som nu är hennes. Hon orkar inte plocka upp sina saker just nu och när hon öppnar kofferten är hon väldigt glad att hon har lagt sitt vita bomullsnattlinne överst. Fler elever väljer snart att göra som Jess, men några tar gäspande itu med att packa upp sina saker och lägga ner dem i lådorna under sina sängar.
Jess lägger sig i sängen och måste hindra sig själv från att inte skrika när hon känner hur mjuk den är. Sängöverkastet är av sammet, men det tjocka duntäcket under och den enorma kudden har båda överdrag av mjuk bomull. Jess lägger sig på sidan och sluter ögonen. Vid måltiden hade hon försökt få kontakt med Nadine och hennes kompisar, utan resultat. I deras ögon var Jess tydligen mindre värd än luften hon andades, tänker Jess dystert. Hon känner hur sömnen sakta börjar få henne i sitt våld och hon gör inte ens det minsta lilla försök att kämpa emot.

"Ert schema mademoiselle Catterholt", Jess tar emot sitt schema med ett litet leende och ögnar igenom det. Hon skulle ha Brygder och Botanik om tio minuter, en dubbeltimme fram till lunch. Jess avslutar snabbt sin måltid och med ett svagt "hejdå" till sina bordsgrannar( som naturligt vis inte besvarar avskedshälsningen) skyndar hon iväg för att leta efter det klassrum som hon ska vara i.

Jättebra

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Jean
Jean gäspar lätt när han släntrar ner till frukosten. Han är sen, något som absolut inte uppskattas, men på något sätt lyckas han omärkligt ta sig fram till sin plats och sätta sig utan att någon märker något. Han häller snabbt upp ett glas med flädersaft till sig själv och smakar på det. Det smakar hemma, men inte så mycket att han längtar hem. Eller jo, okej, han längtar hem. Jean önskar att farmor var här och hällde upp sin hemmagjorda saft i de vackert snidade trämuggarna med rosor på.
"Ert schema monsieur Catterholt", säger den tanige läraren från gårdagen vasst och lägger Jeans schema framför honom.
9.00 - Latin
10.00 - Trollformellära
11.00 - Lunch
12.00 - Kvastflygning
Kvastflygning? Jean ler snett, han hade aldrig flugit kvast förut eftersom han inte ägde någon. Den stora klockan på väggen klingar med ett kyrkklocksliknande ljud och Jean hoppar till. Nio. Klockan var nio. Lektionen började klockan nio... Jean far upp och rusar ut ur matsalen.

"Förlåt, jag tappade bort tiden", mumlar Jean ursäktande. Klockan är tio minuter över nio och Jean har irrat runt i huset i tio minuter på jakt efter rätt klassrum. Till slut hade ett spöke förbarmat sig över honom och gett honom anvisningarna till klassrummet.
"Självklart monsieur Catterholt, självklart", säger den taniga läraren kyligt och Jean biter sig avsiktligt i tungan. Av alla lärare han hade kunnat komma försent till... "Sätt dig ner och börja anteckna", fortsätter läraren i en len ton och Jean skyndar sig fram till den enda lediga bänken, den i mitten längst fram.

super bar!!!

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer