PRS Lupple & Medi

Kvinnan som var utanför såg sedan sig om och log.
"Hej jag undrar om du har sett till Hoshi? Jag har inte hört från honom på några timmar." Hon suckade.
"De där jävla jägarna." Hon muttrade och svalde.
"Jag har inte ätit på ett bra tag och Hoshi..."

Dorian såg på henne, såg forskande på henne. "Du är?" Frågade han och drog med händerna över dörren.
"Hoshi, inte bekant." Sa han fundersamt och fortsatte att titta på henne. Försökte förstå. Var Hoshi fara eller var detta nått slags trick?

"Jag heter Mara Ashigawa." Hon bugade sig och såg upp på honom och log oroligt.
"Dorian Vinther antar jag? Hoshi pratade ganska myckt om dig när vi sågs. " Hon tog fram sin mobil och tryckte fram ett foto på henne själv, Hoshi och Goro.

Dorian såg på fotot och klev ganska snart ut ur huset och stängde dörren om henne.
"Mara. " Sa han och log svagt. "Hoshi spenderade dagen här- inte sett honom på fem timmar kanske." Sa han fundersamt och såg upp mot månen.

Hon nickade och suckade.
"Ja och de på klubben sa att han inte var där. " Hon suckade och såg mot honom.
"Har du blod?" Hon såg hungrig ut.
"300 år om du undrar. Jag är inte en ung längre." Hon log mot honom.

Dorian svalde hårt. " Jägarna var upptagna inne i staden. " Sa han och nickade lite. "Självklart." Sa han och öppnade dörren och gick in, hämtade åt henne och gick ut igen och stängde dörren.
" 300 år och inte kapabel att skaffa ditt eget blod?" Frågade han med ett flin och kastade påsen till henne innan han tog upp mobilen och ringde upp Hoshi.

Hon såg på honom och skakade på huvudet.
"De har rensat min lägenhet. Så därför." Ho suckade och drack.
"Dorian din stygga rackare där. Bad kan jag stå dig till tjänst med?"

Han såg på henne, nickade sakta och såg sig omkring. Kände av Lathan och Alexander i närheten och slappnade av liten.
" Jag har en Mara här som frågar efter dig?" Sa han i telefonen och lutade sig lite mot den stängda dörren.

"Mara? Vad vill hon mig?" Han blev tyst och sedan svor han.
"Jag skulle jaga med henne. Vi jagar alltid tillsammans." Han suckade.
"Så säg henne att jag är ledsen. Jag lovar att gottgöra er." Han suckade.
Jag var tvungen att åka lite innåt"

Dorian nickade sakta. Det kändes för enkelt. " Vad gör du?" Frågade han lugnt och stirrade mot Mara och såg bakom henne.
Han gjorde en enkel handrörelse som Lathan visste betydde kom hit.
Ganska snart stod både Lathan och Alexander närmare dem.