Förändrad värld Lupple & Medi

"Se vidare kanske?" Frågade hon och pekade på teven som var pausad.
"Sen kanske vi ska sova?" Frågade hon.

"Ingen fara sötnos. Ät nu ordentligt bara." Sa hon och försvann.
Theodore log ömt.
"Så har du sovit gott?" Han såg tabletten och log.
"De har lagt en smärtstillande tablett här. Men de tär OM du har ont."

Jimmy nickade sakta. "okej. Låter som en plan." Log han.

Aurora nickade sakta. "Mycket bra.' log hon och började att äta av maten.

"Och om vi hör något ikväll så får vi kolla ut genom fönstret, inte gå ut." Sa hon och nickade sedan. Lutade sig tillbaka.

"Är det gott?" Frågade han och satte sig för att se på henne.

Rihannon hade ätit klart och lade ifrån sig tallriken. Hon såg sig om och drog ihop sig. Sorgsen såg hon ner.

Jimmy nickade sakta. "Det vet jag. " Log han.

Aurora nickade leendes. "Väldigt. "Erkände hon glatt.

Rafael hade ordnat balkongen, den var vackert inredd med kuddar och madrasser. Täcken och ljusslingor. Han studerade sitt verk. Skulle Rhiannon tycka om detta?

Hon lutade sig åter mot honom och slöt ögonen.
"Har någon sagt till dig att du luktar gott?" Frågade hon mjukt.

"Då ska vi säga tack sen. Till Maria och hjälpa henne med saker om hon behöver."

Rhiannon hade lagt sig ner igen och hon såg upp i taket. Vart hade Rafael gått? Var han sur på henne?

Miriam såg på Alexander.
"Snart ska vi hämta honom. Så jag tackar dig."

Jimmy rodnade lätt. "Tack." Viskade han och la en arm om hennes axlar.

Aurora nickade leendes. "Jag ska vara hjälpsam." Lovade hon.

Rafael lämnade balkongen och gick in till Rhiannon. "Hur mår du?" Undrade han ömt.

Alexander nickade sakta. "Vilka vill du ska följa med dig?" Undrade han.

"Och nu när det börjar bli kallare kan vi ha våra bruna tröjor på oss. jag har en ljusare än din. Jag ville matcha." Viskade hon mjukt.

"Och så är vi försiktiga ikväll. Vargar är inget att leka med."

Hon satte sig upp och tårar rann.
"Jag trodde du hade lämnat mig." Viskade hon.

"Ja det skulle uppskattas. Men det är inte mörkt ännu så han sover nu." Hon såg på honom och suckade.
"Jag har väl inte fått hans ring ännu?"

Jimmy skrattade mjukt. "Det kan vi." Viskade han.

Aurora nickade lydigt. "Jag ska inte gå ut." Lovade hon leendes.

Rafael såg på henne, chockad. Nu satt hon och grät. Han gick fram till sängen och satte sig vid henne. "Hey, inte gråta." Viskade han. "Jag har ordnat en överraskning åt dig." Viskade han.

Alexander såg på henne. "Jag har inte hans ring. Och skulle vi inte behålla den? För att inte fresta honom?" Undrade han lugnt.

"Imorgon." Sa hon och gäspade medan hon rättade till filten och slöt ögonen.
"Om jag somnar. Väck mig snälla."

"För då blir du hundmat. Och då blir jag av med dig. Då får du aldrig se dina vackra klänningar igen."

Hon torkade genast bort sina tårar och såg på honom.
"Jag ber om ursäkt. Du var inte här när jag vaknade, sen var jag ensam i två timmar. jag var ju rädd."

"Hade inte Dorian hans ring?" Frågade hon och såg på honom.
"Vi väntar till han har vaknat."

Jimmy nickade sakta. "Jag lovar. "Sa han mjukt.

Aurora flinade lite. "Jag ska inte gå ut." Skrattade hon mjukt.

"Jag förstår att det kändes läskigt Rhiannon." Sa han lugnt.

Alexander såg på henne. "Jo, och jag vet inte vart Dorian lagt den. "Sa Alexander ärligt. "Han kan inte få ringen idag." Sa Alexander allvarligt.