Rollspelare & Wolfy prs

Ryan la sina händer på hennes runda kinder och log smått. Han stod emot lusten att kyssa henne, hon hade en pojkvän och det var något han respekterade.
"Sluta bete dig som en liten skitunge. Leah kommer behöva dig imorgon, Jason är skadad och hon är inte van vid sånt. Hon kommer behöva en vanlig kompis, sov inte med mig för min skull utan för Leahs. Dessutom finns det inte fler platser i huset så du måste sova med mig för jag litar inte på resten av killarna tillräckligt för att du ska sova hos dom heller." sade han allvarligt och smekte hennes kinder lite försiktigt.

”Precis. Det är just på grund av det här jag försöker hålla henne bort från Jason. Han är tio gånger värre än dig, ta det som du vill, och hon kommer en dag att skadas.” Jessica la sina händer på hans och kramade lätt om dem en stund innan hon släppte taget igen. ”Herregud,” suckade hon sedan, ”ja, jag har väl inget alternativ. Men håll tassarna för dig själv.”

"Jag vet men det här är hennes egna fel. Jason bad henne att stanna men hon lyssnade inte. Han sa att hon fick följa med om hon stannade i bilen oavsett vad men hon ville inte. Jag är inte långsam med att skylla saker på Jase men det här ska inte ligga på hans samvete, okej?" sade han och kysste hennes panna innan han öppnade dörren åt henne.

”Vad menar du?” frågade Jessica och gav honom en misstänksam blick. Hon visste ju inte om vad som hade hänt. Hon satte sig ner i bilen och lutade sig sedan framåt för att ta en titt på Leah, som mycket riktigt satt med ögonen slutna. Sov gjorde hon inte utan öppnade munnen kort därefter för att fråga om allt stod bra till.

Ryan skakade bara på huvudet och satte sig bakom ratten. Han började köra och snålade inte alls med farten då heller, han ville främst komma dit snabbt för att se till att Jason mådde bra. Han brydde sig egentligen inte alls särskilt mycket om Leah utan Jason kom först.

Då de var framme vid huset flippade Jessica ur då hon insåg att Leah var skadad.
”Det här skulle inte ha hänt om hon inte blivit inblandad i er förbannade värld,” utbrast hon och blängde på Ryan, ”oberoende vad du eller någon annan säger så är allt som händer henne på något sätt ert fel. Det skulle inte ha hänt om det inte vore för er skull.” Hon la sina armar om Leah i en kram.

"Okej, Jessica. Skulle du hellre vilja ha Leah med Damon då? Jason berättade hur hon var först, ingen kan vilja ha sin bästa vän så psykiskt drabbad. Hellre ett sår i benet än så som hon mådde innan." röt Ryan och klev ut från bilen när de var framme. Han gick runt och petade irriterat bort Jessicas armar från Leah. Han lyfte upp henne och gick mot dörren, vad Jessica gjorde var han för arg för att bry sig om.

”Damon kan dra åt helvete, det är väl en självklarhet att jag inte vill ha min bästa kompis i hans sällskap. Men fysiskt våld är inte bättre det heller. Jason är farligare än Damon och kapabel till Gud vet vad, jag vill inte ha henne i hans sällskap heller.” Jessica blängde på Ryan och skyndade sig efter mot dörren.

"Håll käften, Jessica." sade Ryan bara och himlade med ögonen. Han sparkade lätt på dörren som knackningar och log nöjt då Philip öppnade. "Ta Jessica till mitt rum och lås dörren eller något, jag pallar inte ha henne springandes i huset." sade Ryan irriterat och gick mot Jasons rum direkt. "Leah." sade han sedan och skakade lätt på henne.

”Käften själv,” muttrade hon frustrerat. Hon tyckte inte om Ryans beteende alls men han kände antagligen det samma om henne. Hon stod kvar vid hallen hos Philip och såg efter Ryan som bar på hennes vän. Leah öppnade ögonen då någon skakade om henne, såg först på Ryan innan hon vände blicken mot bloddropparna på golvet. Hon höll handen mot tygbiten som färgats mörkröd och tittade upp i taket.