Tredje Världskriget

Då de går hand i hand känns det enklare, enklare att uthärda och de tar sig fram. Nike försöker hålla sin hosta till ett minimum trots att det skakar i hela hennes kropp.
Då Akhiti tar fram pillren ser Nike misstroget på dem, fast visst, det var säkert sant. Hon tar en och sväljer det med vatten från sin vattenflaska.
"Snälla, kan vi inte vila, bara några minuter." sa hon med raspande stämma och det hördes att det var ansträngande att andas.

Akhiti såg oroligt på Nike.
"Självklart, behöver du mer medicin mor hostan?" Frågar hon då Nike ser plågad ut.
Hon stödjer Nike så hon ska kunna sätta sig ner och tar fram flaskan med Medicin.

"Vänta" bad Nike och la sig ner raklång på marken och sakta, sakta blev hennes andning bättre och lugnare.
Hon sätter sig upp och tar flaskan.
"Jag borde spara, hostan går över efter ett tag." sa hon. Hon försenade dem det viste hon, Akhiti gjorde det bättre i att lämna henne här, så de inte båda dog.

Akhiti rycker på axlarna.
"Om du säger så, men drick ändå lite vatten!" Uppmanade hon och räckte henne vattenflaskan.
Rösten var aningen orolig men mest som o hon inte brydde sig.

Nike tog vattenflaskan och drack några klunkar innan hon ställde sig upp.
"Vi måste ta oss vidare." sa hon kort, Akhiti kunde mycket väl lämna henne. Nike skulle bevisa att hon klarade det, mest när Akithi ändå inte verkade bry sig.

Akhiti såg frågande på henne.
"Behövde inte du vila nyss?" Frågade hon fundersamt och en leende lekte på hennes läppar.

Nike såg på henne och log.
"Det gjorde jag, nu kan vi gå igen." sa hon, andningen var bra igen även om det var för stunden, men den var åter okej.

Akhiti skrockade lågt.
"Då går vi då!"
Hon åtetar riktningen och fortsätter gå med tindrande ögon.

"Mmm" log Nike men undrade hur länge hon skulle orka denna gång. Hon kommer upp jämsides med Akhiti och försiktigt tar hon hennes hand i sin. De fortsatte och knappt något hände försen en orm passerade över deras väg och Nike skrek till då hon var på väg att kliva på den och tog ett steg bak.

Akhiti stannar till va skriket. Hon kollar på Nike och sedan på ormen som ser minst lika vettskrämd ut.
Hon lyfter försiktigt upp ormen och håller i dens hals.
"Du är rädd... För den här?" Frågar hon och flyttar sin hand med ormen närmare Nike.