The Vampire Diaries[Roll]

"Jag är självisk med dem jag bryr mig om, de andra faller endast med i leken och de ser jag som ointresserade personer. Förmodligen kommer jag aldrig kunna känna empati till människor som jag varken känner eller bryr mig om..."
"Ärligt talat så trodde inte jag heller att jag skulle falla för dig, Caroline", sade Klaus allvarligt. "Men det gjorde jag och det kan jag inte göra något åt hur mycket jag än försöker att motstå det."
"Och eftersom min far var som han var så trodde jag nog aldrig att jag skulle känna något som kärlek... Men han hade fel, så hade även jag framtills nu..."

Caroline lyssnade intresserat på honom, han hade haft det jobbigt under sin uppväxt det visste hon, men hon hade aldrig tänkt på hur mycket det hade skadat honom.
"Klaus, det vi känner för varandra är förbjuden kärlek, vilket alltid är komplicerat", sade hon med ett leende.
Hon hade en impuls av att bara krama honom och det kändes som rätt tillfälle, så hon följde den och omfamnade honom mjukt.

(( one word... GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH. thank you. ))

Klaus stelnade till då han kände Carolines kropp mot sin egen, senaste gången han hade...kramat...någon så måste nog ha varit för flera generationer sedan. Men en kram som verkligen betydde något, det hade han nog aldrig varit med om. Han stängde ögonen och slappnade av.
"Tack, Caroline", sade han då de släppt varandra. "Kärlek kan aldrig kontrolleras..." han tittade henne djupt i ögonen och motstod impulsen att kyssa henne.

(( Ingen orsak, it's tha tight thing to do you know... ))

Kramen var verkligen underbar, på alla sätt och vis.
"Nej, det kan den inte för mig", sade hon och gav honom en snabb kyss på kinden.
Hon reste sig upp och samlade ihop hennes ägodelar.
Med ett sista varmt leende mot Klaus började hon gå mot hennes hotellrum.
Det måste var en dröm, för det var länge sedan hon hade varit såhär lycklig...

(( okej, han dog nu. R.I.P. Klausie O.o ))

Klaus blinkade till, vad hade just hänt? Ena sekunden hade hon varit där och talat med honom sedan hade kramen, sedan kyss på kinden och sedan ett leende... Han drömde, det var den enda logiska förklaringen på det hela. Hans hjärna hade slagit blackout, han hade ingen aning om vart han befann sig eller vad han gjorde där. På något sätt måste han ändå ha lyckats ställa sig upp och börjat gå mot hissen för att åka upp till hotellrummet. Hur hade han ingen aning om.

(( Åh, jag hade skrivit en del, och så kom det där "kan inte ansluta till databasen" upp, så irriterad man blir O.o , men jag får försöka skriva något liknande, men jag som hade blivit så nöjd xD ))

Caroline stängde dörren bakom sig och tittade drömmande framför sig.
Det hade inte varit en dröm, men det hade varit för perfekt, hon aldrig varit med om något liknande.
Det hade varit som i hennes drömmar som liten när hon fick den sagolika prinsen, och i detta fall var Klaus prinsen.
Caroline lade inte ens märke till den vackra omgivningen, det var överdrivet vackert och lyxigt, något som skulle få de flest alldeles häpna.
På något konstigt vis hade hon lyckats ta sig till badrummet
Caroline tittade på sig själv i den smyckade spegelns som hängde över handfatet.
Hon hade ett fånigt leende på sina läppar och hennes blick var som i en annan värld.
Hon ruskade på sig när hon såg det, och 'kom tillbaka till verkligheten'.
Hon sköljde av sitt ansikte i iskallt vatten, för att vakna till liv.
Caroline bestämde sig sedan för att ta ett bubbelbad i den enorma jacuzzin som tog en stor del av det mycket moderna badrummet.

(( otur! men det blev ju bra!! ))

Klaus kämpade med sina känslor, det var en dröm, eller en inbillning, sade han om och om igen medan han gick av och an utanför rummet i hotellet. Han var tvungen att tala med henne, nu. Fast det kunde förstöra allting. Varför hade allting plötsligt blivit så svårt? Utan att kunna hindra sig själv gick han tillbaka till receptionen och tvingade kvinnan bakom disken att berätta var Caroline Forbes hade sitt rum. Kvinnan berättade, så klart, fördel med att vara vampyr.
Bestämt började han gå mot hennes rum, han skulle ångra sig. Väl utanför hennes dörr kunde han inte röra på sig, skulle han knacka, eller bara glömma allting?

(( Åh, thanks! Men det tycker inte jag... xD ))

Carolines rygg masserades i jacuzzin, och iskall dryck fanns att hämta i en kyl under jacuzzin. Och i taket lyste mysiga strålkastare svagt.
Hon hade bestämt sig för att ta ett glas cola med citron i, det kändes rätt...
Hon hade det riktigt bekvämt med bubblorna och massagen, men hennes tankar fladdrade hela tiden till Klaus. Det hade kunnat vara en dröm, hallucinationer, men hon hade väl upplevt det?
Eller hade hon suttit där i baren helt borta, det var troligt...
Det skulle i alla fall visa sig i slutändan.
Hon lutade huvudet bakåt och njöt av den fridfulla stämningen.

(( viiiisssstt!! ))

Klaus stängde hårt ögonen och höjde handen och knackade på hennes dörr. Han var nog från vettet, men han kunde inte precis stoppa sig själv från vad hans hjärta sade. Hjärta...sade... Det var nog första gången, vilket kändes konstigt, annorlunda. Han hade inte känt något liknande på tusen år och det var en mycket lång tid. Han kunde inte urskilja ifall han gillade det eller inte.

Caroline avbröts av en knackning på hennes dörr, det kanske var någon personal från hotellet tänkte hon trött.
Caroline klev upp och lindade endast in sig i en handduk, hon orkade inte bry sig, hon skulle ändå bada igen...
Hon drog sina händer genom det blöta håret för att fixa till det lite och öppnade dörren.
Utanför dörren stod Klaus, hon stirrade på honom med häpen min...