THE POTTERHUNGER GAMES

Läsare: Vill ni ha allt på en gång? (Kommer bli fruktansvärt långt) Eller två delar. En om några minuter och en ikväll?
Rösta på! x)

Två delar!

Två delar

Dag 10 (Finalen. Del1)

"Är det här finalen PotterHunger?", frågar en ung spelledaren koncentrerat med blicken fäst på 3D kartan. Hennes fingrar rör sig snabbt över tangentbordet.
"Ja", svarar överste spelledaren PotterHunger ivrigt. "Går det för sig?"
Kvinnan vänder nu bekymrat blicken åt sin chef. "Vad gör vi med dagens gåvor då? Handledarna har kämpat hårt för att få ihop nog med pengar från sponsorer. Ska vi skicka in gåvorna efter mutanterna?"
PotterHunger funderar tyst en stund över detta. "Måste gåvorna skickas ut?", säger hon tillslut tveksamt.
"Ja, det måste de. Vi vill inte skapa uppror mot folket. De skulle bli rysligt förbannade på regimen."
"Det har du rätt i" PotterHunger ställer sig bredvid kvinnan så hon ser hennes arbete. "Hur många gåvor är det idag då?"
Utan att fortfarande släppa blicken från kartan svarar hon henne. "Tre stycken."
"Äsch låt gå då", säger PotterHunger och gör en gest med armarna. "Skicka in dem nu, så lägger vi in mutanterna senare."
Kvinnan nickar och trycker på några knappar. Tre fallskärmar dyker upp på arenan. PotterHunger gäspar och går ut ur rummet. Hon tänker komma tillbaka om en stund då det är dax för 'finalen'.

HannaPanna har packat sin ryggsäck, den hon fick tag i från hornet från allra första början. Idag tänker hon ge sig iväg till karriäristernas läger. Hon misstänker att Ingis har övergivit stället. Men råkar hon vara där, ja, då blir det en strid. Fast HannaPanna tror hon kan klara av det. Med lite tur så vinner hon hela tävlingen. Hon har ju överlevt såhär långt, så varför inte lite till?
Hon klättrar försiktigt ner från träden hon tillbringat så mycket tid i. Kanske hon aldrig mer kommer återvända dit. HannaPanna mumlar tyst: "Hejdå trädet", och lägger en hand på den torra stammen.
Plötsligt fångar något hennes uppmärksamhet. Det är en sponsorgåva! Hon tar tag i den, och öppnar den försiktigt. Det är en flätad korg som innehåller två liter vatten, en påse björnbär och… grönt badskum!
Meddelandet är: Ät så du överlever /Din beundrare (igen)
HannaPanna ler. Nu har hon både vatten och mat, samt det där roliga skummet från duschen, när hon var på träningscentret. Hon kan inte hindra en fnissattack att komma ut från hennes mun. Den här sponsoren har humor, tänker hon.
HannaPanna tittar upp på trädet. Hon skulle ju kunna stanna, nu när hon har det hon egentligen strävade efter. Hon bestämmer sig för att slå sig ner nedanför trädet istället. I skydd från buskarna är hon nästan osynlig. Lyckligt stoppar hon in ett björnbär i munnen.

LolFeelings har bytt ställe nu. Hon sitter inte under samma träd längre. Faktiskt har hon förflyttat sig ett antal meter. Kanske inte så stor skillnad, men ändå. Nu har hon börjat längta efter fallskärmarna som dyker upp varje dag. Det är dagens höjdpunkt.
Mycket riktigt dyker det upp en fallskärm på himmeln. Ivrigt öppnar LolFeelings plastpåsen. Ännu en fisk. Vem har egentligen fått för sig att hon är så förtjust i fisk?
LolFeelings läser meddelandet: Här får du en fisk som blivit gift.
Haha, vad kul sponsoren har. Hon eller han måste vara väldigt rik och engagerad i mugglisspelen, annars skulle personen aldrig skicka massa stinkande fiskar.
LolFeelings tar ett bett utav den. Hon är 99 procents säker på att den är "gift" fri.

Ingis slår upp ögonen. Den fruktansvärda smärtan är borta. Hon drar fingrarna över sitt ansikte. Där AlexZz skar tvärs över. Det är som ett köttigt sår från högra sidan av pannan till den vänsra sidan av hakan. Ett fruktansvärt ärr kommer det bli. Lyckligtvis har båda hennes ögon klarat sig från kniven.
Hennes andra sårade delar av kroppen är inte helt läkta, men så gott som. Det gör inte ont längre. Och det är väl huvudsaken?
Ingis tvingar sig själv att äta lite av maten i ryggsäcken. Idag går det ner utan problem. Hon tänker återhämta sig resten av dagen. Förhoppningsvis dödar de andra kvarvarande deltagarna varandra, så att hon kan vinna.

Pixi sitter och äter alla möjliga ätliga växter från arenan. Den där boken är verkligen nödvändig, tänker hon och tittar upp mot den klara himmeln.
Hennes packning ligger vid hennes utsträckta fötter. Kommer någon har hon sin pilbåge. Nallen är ju inte lika nödvändig, men den ger henne hopp. Hopp om att snart får komma hem.
Snart kommer en fallskärm mot Pixi. Hon låter den lägga sig i hennes knä, innan hon öppnar den. Det är ett avlångt paket. Inuti ligger ett vackert svärd. Ett svärd klädd i blåa safirer, röda rubiner och gröna smaragder. Det är så fint, tycker Pixi. Hon reser sig upp och testar dess rörelse mot ett trä. Det är lätt och lagom långt för henne. Pixi kan inte låta bli att tänka att det här svärdet smides nog till henne.

PotterHunger går tillbaka efter någon halvtimme till rummet där spelledarna arbetar för fullt. "Har de fått sina älskade sponsorgåvor?", säger hon spydigt till samma unga tjej.
"Ja, Elvar håller på att förberade mutanterna" Hon nickar mot en äldre man med en enorm knubbig näsa. "Prata med honom."
PotterHunger nickar och går runt bordet. Där sitter Elvar och jobbar, liksom alla andra. "Får man se årets mutt?", frågar PotterHunger och sjunker ner på en stol bredvid honom.
"Javisst. Håller precis på att plocka in dom", svarar han muntert och touchar några knappar på olika ställen.
Ett massivt djur dyker upp. Ett monster. Den har en björns kroppsbyggnad, en valross betar, en orms ögon och tunga, samt taggar på ryggen, likt en mytologisk drake. Svansen är tjock och platt. Stor som en dörr.
PotterHunger är imponerad. Väldigt imponerad. "Hur många släpper ni in?", frågar hon pafft.
"Vad föreslår du, chefen?"
"Så många det behövs för att utrota tre utav dem.", svarar PotterHunger ondskefullt.
"Kanske åtta stycken?"
"Perfekt. Släpp nu ut helvetet, Elvar."
Som svar trycker han på en röd knapp. Nu börjar det. Finalen.

Bra!!!

Får man veta vem som har skickat en massa gifta fiskar till mig efter att jag dött? o_o

Jag... vet inte vad jag ska säga... hur lyckas du? Verkligheten försvinner och det enda som finns är jag och det du skriver. Hur...!?
JAG ÄLSKAR DET! DET ÄR SÅ HIMLA SPÄNNANDE, SÅ SPÄNNANDE ATT JAG TYP... AAAAAAHHH, FORTSÄTT, KVINNA!

Superbra

Superbra!

Åh vad spännande det är nu!!