PRS Lupple & Medi

Hon lutade sig mot honom och såg ner på gatan när hon hörde röster och såg sedan upp.
"Eh älskling." Hon såg ner.
Det var en vampyr som blev attakerad.
"Ska du hjälpa?"

Han vände snabbt ned blicken mot gatan och såg det hela men drog henne hårt intill sig för att försöka dölja hennes doft och la en hand varsamt om hennes mun och backade nästan ljudlöst bort ifrån det hela med henne.
Det var jägarna, eller i alla fall människor som attackerade vampyren.
Han sjönk ned i ett hörn och drog in henne i sitt knä.
Det var fler vampyrer runt om tumultet.
Han kunde inte ta henne härifrån säkert.
" De är unga, galna av blodtörsten." Viskade han nästan ljuslöst mot hennes öra, han kunde nästan känna deras törst deras frustration.

Hon såg på honom och lade armen om honom
"Men kommer de att hitta oss?" Hon såg på honom, smekte hans kind och drog sig närmare.
"Men det är så mysigt."

Han drog av sig sin hoddie och drog av henne jackan och drog på henne den. " Jag tror de enbart letar efter doften av blod. Som dig. Vi måste dölja din lukt så gott det går." Viskade han och kramade ihop jackan till en boll och kastade den så långt han kunde härifrån. Han kunde höra hur några tog betet och sprang efter.

Hon lutade sig mot honom och nickade.
"Jag tror vi kommer att klara oss? Hon log mot honom och drog handen genom hans hår."

Han smekte hennes kind med ett snett leende. "Så länge vi är tysta. "Viskade han och log svagt.

Hon nickade och kysste honom och lade armen om honom.
"Jag kan vara tyst." Mimade hon.

Han flinade lite och besvarade hennes kyss men fortsatte sedan att kyssa henne. La sina armar mer omkring henne och drog henne om möjligt ännu närmare sig.

Hon slöt ögonen och suckade djupt.
"Kan vi stanna flera timmar? De kommer inte hitta oss. Dessutom kommer de inte in i huset." Hon såg upp på honom.

Han flinade till och nickade. " Jag hade dock velat byta tak, för säkerhetsskull. Vilket vill du till?" Frågade han nyfiket och smekte hennes kind sakta.