Lost life (PRIVAT)

Ingrid pustade ut och blev lättad när hon såg Scarlett hoppa ner, men bara för att bli förundrad igen
"Skrubben? Varför"
Plötsligt så backade Scarlett igen och såg ut som om hon insett något och blivit rädd. Ingrid tänkte fråga varför igen men hon gick istället mot Scarlett

"Det är dags." En mörk melodisk röst hördes från dörren. En man stod och väntade på dem.
"Så är hon klar?" Han lade huvudet på sned.

"Nej det är jag inte!" Hon nästan skrek ut det och hon såg ner på klänningen. "Jag vägrar. Sinclair kan aldrig få det han vill ha!"

Ingrid undrade genast hur hon inte kunde ha hört honom närma sig och sedan undrade hon hur mycket han hade hört.
Hon ställde sig framför Scarlett.
"Vi behöver bara någon minut till raring" Hon log mot mannen som hon inte tidigare sett.

"Sinclair vill ha henne nu" Han tog ett steg frammåt
"Det är snart dags och hon behövs irodning därner. Så kom nu" Han hade kommit fram och såg ner på Ingrid.
"Seså akta på dig"

Han var lång, mycket längre än Ingrid. Minst 2 meter och muskulös var han också. Men även om hon såg skröplig ut så var hon det sannerligen inte
"Unge man" Sa hon med bestämd röst
"Om en dam säger att hon behöver en minut så respekterar man det. Ni kan ner till Gabriel så kommer hon om en minut"
Hon betonade de sista orden med tryck och hoppades att det inte skulle behöva bli fysiskt.

"Så du trotsar en högre ställd man från Sinclair?" Han lät road men log och böjde sig över henne.
"En minut och sen SKA hon vara där nere. Annars bryter jag hennes hand efter cermonin." Han lämnade sedan dem.

Scarlett såg på Ingrid och hon skakade av kylan.
"Vi hinner aldrig iväg. Han hittar oss. Jag.." Hon svalde hårt. "Det är midnatt om 10 minuter"

Ingrid smålog nöjt inombords när klunsen gick iväg och vände sig sedan till Scarlett och la sina små händer på hennes axlar och såg henne i ögonen
"Vi måste ner nu... Men jag kommer att komma på något"
Hon log tröstande mot Scarlett.
"Det kommer att bli bra"

Hon såg upp och sötrtade in i hennes famn.
"Ja." Hon darrade och släppte sedan och började att gå.
"Sinclair kommer få mig dödad." Hon vände sig om. "Om han dricker mitt blod efter cermonin så kan han stå under solen. Om jag flyr hittar de mig."

"Jag vet Scarlett"
Ingrid tog hennes hand
"Jag vet"
Hon visste att Gabriel inte kunde få en sådan stor kraft. Hon skulle nog bli tvungen att döda honom medans han var upptagen med ceremonin. Om hon kunde.
Snart skulle de gå ner för trapporna och hon visste inte vad som skulle hända när de satte fot nedanför de.

Hjärtat slog fortare och hon såg sig omkring. All belysning hade släkts och stiarin ljus hade ersatts.

En man mötte dem vid trapan.
"Ingrid jag behöver din hjälp. Det är viktigt." Han log mot henne och sträckte ut sin hand.
"Oroa dig inte för tösen. det kommer gå bra"