The Vampire's revenge(Dragon Fantasy)

Solena hade klättrar upp längst väggen, hon slår sönder fönstret och hoppar in. Med ett vrål kastar hon sig över kvinnan som är på väg att ta hennes David från henne.

David var än förtrollad tills Solena hoppade in och drog bort kvinnan. Han ryckte till, som om han vaknat ur en dröm och märkte nu att hans kläder låg i en hög på golvet. Snabbt drog han på sig byxorna.

Kvinnan slog tillbaka och flinade. "Det är nog redan försent vampyr, han kommer aldrig kunna sluta tänka på mg i sådana fall...".

Solena skrek beredd att hugga henne, döda henne.
"Vad menar du?" morrar hon fram.

David reste sig sakta upp, han kände sig konstig. Han såg mot Solena och kvinnan, och fick då panik. "Nej!": Han knuffade undan Solena innan han förskräckt undrade vad han just gjort.

Kvinnan skrattade igen. "Jag har satt min förtrollning på honom...Han kommer bara vilja ha mig...Tills han dör".

"David, nej." skrek Solena med förtvivlan i rösten.
"Hon är ett skogsrå, fattar du inte?" skrek hon ut i förtvivlan, ville ruska honom, få honom förstå.

David såg på Ina men blicken slets mot kvinnan då hon talade. "Skogsrå? David...Sådana finns inte" sa hon mjukt och reste sig upp. Han försökte att inte se på henne, utan mot SOlena och såg då hur förtvivlad hon var. Han blundade hårt sedan, för att inte se på kvinnan. "Skogsrå..." sa han tyst och försökte få sig själv att förstå det.

"Skogsrå." sa Solena och hoppade åter på kvinnan. Ett slagsmål gick igång där Solena fick otäcka rivsår över sin axel. Men snart vann hon, "Se, se hennes rygg." sa hon och höll fast kvinnan, beredd på att döda.

David försökte tänka klart. Han visste inte att skogsrån existerade, men det gjorde dem. Då Ina sa åt honom att titta gjorde han det, såg den ihåliga ryggen. "Den är ihålig!" Sa han förskräckt och tog ett steg bakåt.

"Ja, hon är ett skogsrå. Se i ryggen, se dig själv. Det kommer hjälpa, snabbt." fick Solena ur sig och skrek smärtfyllt till då kvinnan bet och rev henne.

David fortsatte titta och snart förstod han. Han var dnabbt framme och mef en snabb rörelse vred han nacken om skogsrået då hon gjorde illa Solena.