Skogens hemligheter

Indra åt klart, men det sträva vinet skulle ta länge att vänja sig vid. Det smakade konstigt men inte obehagligt.

Vincent hällde upp mer vin åt dem och fortsatte sippa. "Om du vill kan du få ett eget rum sedan...". Han ville dock gärna ha henne hos sig.

Indra såg på honom och nickade hon drack vatten istället. "Det hade varit fint." log hon och fortsatte. "Och gärna ett rum där jag kan samla och tillbereda växter, kanske hjälpa människor." sa hon nästan frågande om han skulle misstycka.

Vincent suckade lätt, nåja...Hon fick som hon ville. "Du får som du vill, du kan få min mors gamla rum...Det är stort och ligger nära dörren ut till trädgården".

Indra nickade, "Ska inte ni ha det kvar då? Som minne?" frågade hon försiktigt då hon inte visste något om hans döda moder.

"Tro mig, vi har gott om minnen, och...Ibland ska man inte gräma sig för mycket i dem". Vincent hade ofta sörjt sin mor, och nästan hatat henne för att hon dött, för om hon funnits kvar kanske hans far varit mer hos dem.

Indra nickade, så kanske det var? Alla hennes minnen hade de nu bränt ner, allt i stugan nu fanns bara de i hennes minne och så Fenrir förstås.

Vincent drack ännu några klunkar vin och tänkte lite förstrött att han började bli lite lummigare. "Om du vill kan vi fixa i ordning rummet mer, byta gardniner..mattor och sådant".

Indra såg på honom, "Ja...kanske." sa hon tvekande hon ville inte vara till besvär göra för mycket av allt.

Vincent ropade och två tjänare steg in i matsalen. "Gör iordning min mors rum, tänd en brasa, damma, byt gardiner och mattor". Tjänarna nickade och försvann.